Jag tänker nog fortsätta med min blogg igen, när jag har ork och lust. Har haft så roligt under alla år och har fått dela så mycket här i min blogg och vill inte lägga ner. Det har blivit som en dagbok för mig, och jag kan blicka tillbaka på alla år som gått. Men medan jag jobbar på att bli mig själv igen och på att bli frisk kan ni som är intresserade läsa min nya blogg; http://utmattadmamma.blogg.se/

Nu har det gått lång tid sedan jag skrev här i bloggen men funderar lite på att börja igen. Jag ser att det är några som fortfarande tittar in ibland så vad tror ni? Isåfall kommer det att bli en öppen och ärlig blogg med allt som jag varit med om de senaste sex månaderna. Det är många tårar inblandade och kommer att vara tungt att skriva om. MEN jag gillar ju att skriva så jag ska fundera lite till......

Jag tar en paus i bloggandet. Ska försöka njuta av sommaren och hoppas ni också gör det!

 

Kram till er alla

 

Finns det något underbarare än barn? Fast jag ibland saknar mina sovmorgnar så skulle jag inte byta ut dem mot någonting. I helgen bestämde vi oss för att inte träffa någon, bara vara vi. Och vad mysigt det var. Vi var ute och fiskade i Lördags vid en sjö som heter Gömmaren. Så himla vackert var det där. Vi hade med oss middag som vi lagade på gasspisen, fika och fiskespön och hade en riktigt avslappnad eftermiddag i solen. I går var jag och Harry och lekte i en stor lekpark som heter Lugnet (supermysigt med plaskpool och allt) medan Mark och Eddy var ute och handlade nya däck till vagnen, sedan fikade vi på en klippa när de kom och hämtade oss.

 

Harry roar oss ständigt med sin förmåga att prata non-stop (vem har han fått det av undrar jag? ;) och sjunger ständigt. Eddy har börjat få en riktig personlighet och skrattar högt när man busar med honom och ler stort bara man ser på honom. Han kan ligga och titta på mitt ansikte i evigheter, liksom bara studerar mig. Och så lilla Harry som pussar och klänger på Eddy, inte en gång hittills har han varit svartsjuk eller sur mot honom! Känner mig riktigt lyckligt lottad. ♥

 

Älskar den här bilden på Eddy och pappa Mark!

 

Sitter ensam uppe medan Mark är på Gröna Lund med jobbet. Jag har lyckats fått middagen fixad och bortstädad, Harry badad, alla mätta och BÅDA pojkarna att somna i vår säng! Puh! Så söta de är där inne sovandes bredvid varandra. Men tyvärr är de båda sjuka. Lite feber och snoren rinner och de hostar i kapp där inne. Harry andas så rossligt och så fort, så fort. Åh fy, som mamma blir man verkligen orolig över sina barn, speciellt om de har svårt att andas. Och skulle jag ge Harry hans ventoline så vet jag att han bara spyr, så det känns rätt meningslöst..... Känner på mig att det kommer att bli ännu en rätt så sömnlös natt.

 

Eddy sover inte bra, han vrider sig och ligger aldrig still, jag vet inte om det är gaser i magen eller vad det är. Han verkar sova men JAG kan inte sova. Antingen sparkar han i vaggan så det bankar i träet, eller så slår den i väggen, eller så ligger han bredvid mig och då kan jag ju absolut inte sova. Men han verkar sova igenom det av någon konstig anledning.

 

Idag var jag stark nog att ställa in mamma-träffen som jag skulle gå på. Kände mig stressad så jag tog det lugnt istället, så himla skönt! Satt ute med Åsa på gräset och åt lunch och efter dagis gick vi till lekparken med Lotta och Leon o lilla Amelie. Spontant men skönt i solen. 

 

Försöker lära mig att andas ljupt och slappna av och inte stressa......... Jobbigt bara att migränen och yrseln kommer i vågor, men hoppas det är på bättringsvägen snart!

Nu har det gått en vecka till sedan jag skrev.... och vilken vecka....

 

Usch säger jag bara. Jag vet inte vad det var, men jag gick från toppen och har känt mig nästan 'speedad' sedan Eddy föddes till att bara måsta stanna till helt. Det började i Tisdags kväll med yrsel som bara blev värre och värre, tillsammans med magont. Riktigt skrämmande när man tappar kontrollen och knappt vågar hålla i sina barn ifall man tappar dem. Huvudet snurrar, marken gungar, jag kan nästan falla ihop sittandes! Mark fick komma hem från jobbet i Onsdags morse för jag klarade knappt av att ta hand om mig själv och inte mindre barnen. Sedan har det varit så nästan hela tiden förutom när jag sover. Och jag har somnat bara jag lagt mig ner mitt på dagen eller kl 19 på kvällen vilket verkligen inte är likt mig.

 

Vad beror det på? Tja, kanske på stress. Att alltid vara uppe i varv, måsta städa, diska, tvätta och laga mat, allt som går i cirklar och aldrig blir klart. Att alltid planera vad som måste göras härnäst. Försöka vara en toppenmamma som alltid försöker vara mina barn till lags, glad, pigg, träffa kompisar typ varje dag, aldrig säga nej till någon, bjuda hem kompisar jämt. Men jag tror att allra mest beror det på sömnbrist, för jag har inte sovit ut sedan....tja vem vet? År?

 

Också är det ju det här med min galla som verkligen tar kål på mig. Oron för nästa gallanfall, jag är som en tickande bomb - livrädd att det ska komma, för det är ju så fruktansvärt. Oron över när jag någonsin kommer att få opereras, vad jag kan och inte kan äta och så har jag ju ganska ont i gallan också hela tiden, ibland molande värk, illamående och ibland hugg i hjärtat och ont i ryggen.

 

Det här med gallsten är inte att leka med. Visst, det är oftast inte dödligt men det känns som man ska dö när man får ett anfall. Man kan inte andas, inte prata, inte stå, ligga eller sitta. Det gör så ont att man inte vet var man ska ta vägen, man vill bara försvinna eller spy. Därför är jag så rädd att jag ska få ett anfall när jag är med barnen, eller ute någonstans. Två gånger har vi ju fått ringa efter ambulans och sedan har det varit en massa strul med min doktor som inte skickade remiss som han lovat till operation så allt har blivit fördröjt med månader. Så jag tror att mycket av min stress kommer från allt detta.

 

Jag försöker ta djupa andetag, försöker ta det lugnt och inte planera för mycket. Jag hoppas bara det går över och att jag får må bra igen.... snart. För mina barns skull.

 

 

Så underbart det är att ha familjen hos sig. I helgen kom äntligen min mamma och Lars-Evert hem till oss och sov över i tre hela nätter! Helt fantastiskt! 

 

Mamma och jag fick lite mor och dotter-tid och promenerade runt sjön i Liljeholmen och åt lunch i Vinterviken och hann med lite shopping medan killarna var ute och handlade fiskegrejer. Vi var och åt på grekiska restaurangen Korfu (alltid en favvis) och hela Söndagen var vi ute. Först i lekparken och åt picnic och sedan ute och grillade hemma hos oss, det var så otroligt varmt och skönt. Idag myste vi lite här hemma innan de åkte hem igen.

 

De sov i Harrys rum till hans förtjusning och det är ju så härligt att se lyckan i hans ögon när 'mommo o chivit' kommer till oss. En dag trodde han att de skulle åka hem och fick panik och började storgråta, 'mommoooo chiiiivit' skrek han. Lilla hjärtat, om han ändå fick bo närmare familjen och släkten uppe i Sundsvall, men nu är det som det är. Vi njuter av den kvalitetstid som vi får tillsammans med alla när vi väl ses i stället. Men usch vad vi saknar dem när de åkt. Här är några härliga bilder från helgen. ♥

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åh jag var bara tvungen att öppna en kall öl (alko fri men ändå)! Sitter ensam och ska betala räkningarna och ALLA pojkar sover, kl 20.45, måste vara rekord! Jag måste också sova eftersom jag är så trött att jag typ håller på att ramla ihop varje dag men jag ska som sagt betala räkningar och sedan duscha innan jag sover.

 

Harry har kommit i någon extrem trotsperiod just nu. Allt är en kamp, bråk, inte, nej, springa iväg, busa. Inte borsta tänder, springa runt som en galning och vägra gå dit man säger i affären, kasta sig på golvet och vägra kliva upp, inte klä på sig, inte gå ner för trappen.... listan är oändlig. Jag bråkar och blir så himla trött, jag brukar vara snäll och glad med Harry men nu har jag så kort stubin att jag blir tokarg flera gånger per dag och det tar på krafterna.

 

När vi var på Willys igår höll båda vi på att bryta ihop till slut. Dessutom var inte Eddy glad heller eftersom han hade bajs i blöjan. Man blir så stressad och yr och arg och frustrerad. När jag kom hem frågade jag Mark varför alla andra ungar verkar lugna när de når kassan och då sa han att det är för att tex en familj hade två vagnar, en för shopping och en för ungar. Där satt de i den stora delen i vagnen på jackor och tittade på filmer på deras mobiler! Vilken smart ide - det ska vi prova nästa gång. Har också hört att vissa har barnvakt när de storhandlar??? Men det har man ju inte någon chans till plus att man måste ju ha barnen med i vardagssysslor, kan ju inte bara lämna bort dem. 

 

Zzzzzz, klockan går. Bäst jag betalar räkningarna.

 

Livet är rätt bra just nu. Firade morsdag med en blomma och gott frukost-fika och spenderade veckan med goda vänner och Sten-släkten! Först var det till att träffa Åsa N, Åsa S plus hennes två barn i Fredags. Vi åt lunch här och var ute och lekte i lekparken. I Lördags var det besök hos familjen Neyland i Uppsala och vi fick äntligen se Eddys nya polare Sixten!! :) Plus lite släkt från Australien. I Söndags var det besök av Ersmans (Jenny o Micke) sedan Malin och Kenneth på kvällen. Så himla trevligt, man önskar bara man bodde närmare varann.

 

Idag var dagis stängt så jag, Eddy och Harry tog oss till Liljeholmen där vi åt lunch med Malin som dessutom fyllde år, promenerade vid sjön och sedan lekte vi med Karro, Neo och Daniel och avslutade dagen med dem på Mc Donalds. Superhärligt att slippa laga middag! :)

 

Här är jag och Harry på bussen i Onsdags, då det var utflykt med dagis. Han var så lycklig 'Harry bussen lekparken', 'inte dagis'!

 

Vilken helg! Vilket väder! 

 

Tiden bara rusar fram och vips så är det för varmt för overaller och vinterkängor och alla löv och blommor har slagit ut! Åh så härligt, ÄNTLIGEN! Tur man inte har pollenallergi säger jag bara.....

 

Helgen var underbar. Vi var och åt pizza i Fredags, något som Harry älskar, speciellt när han får klubba i efterrätt av pizza-killarna. I Lördags hade vi massa kompisar på grillfest. Först var vi och lekte och fikade i Kristallens lekpark sedan hem till oss och grillade ute i trädgården och barnen: Harry, Alexander, Neo och Tova lekte vilt och spelade fotboll och busade. Efter maten var vi hemma hos oss och lekte och såg Melodifestivalen. De sista gästerna gick kl 2 och jag sov i tre timmar innan pojkarna vaknade. Puh....känns att man inte är någon ungdom längre, jag var helt yr i Söndags.

 

Men ingen vila... i Söndags hade vi städdag med föreningen ute på gården, sedan grillade vi korv och fikade innan Karro, Daniel och Neo kom förbi och åt grillrester från kvällen innan sedan var det till att kolla på finalen i ishockey! GRATTIS SVERIGE - det var på tiden att vi vann tycker jag! :)

 

Igår fick Eddy sitt första vaccin också så nu är han lite febrig och har sovit fantastiskt bra sedan igårkväll! Det behövde hans mamma speciellt. ;)

 

Här är en splitter ny bild på stora killen! ♥

 

Harry hade världens bästa helg med sina stora kusiner! Fick sova i samma rum, leka, följa efter dem, gå på Gröna Lund, leka i lekparken, äta korv och ja.... allt kul som man bara kan göra med sina kusiner. ♥

 

Vi hade alltså besök av Familjen Nordström. Vi hade väntat och längtat och vi fick världens bästa väder. Vi hade fullt upp med att hålla styr på alla men även om föräldrarna blir lite trötta så är det värt det när man ser lyckan i barnens ögon.

 

Mark och Tobbe fick egentid genom att gå ut på en helkväll med hockey och pubar, och jag och Mattis fick systertid genom att åka till Barkaby outlet centre och kolla runt lite. Blev dock mest amning av Eddy för min del men kul ändå att åka iväg lite.

 

Här i Hägersten rullar dagarna på med full fart! Vi har det jättemysigt, stressigt, tröttsamt och roligt, allt på en gång. Har gjort en massa, grillat med Åsa o Martin, varit på 40-årskalas hos Kicki, tjejkväll med mammagruppen, årsmöte med föreningen, inne på stan med familjen, fika med nya mammagruppen, turer fram och tillbaka till dagis och promenader i solen och tja....... emellanåt försöker jag laga mat, tvätta, städa och ta hand om våra barn. Det är kul med fullt ös!

 

Jag är i alla fall väldigt chockad att GRÄSET, LÖVEN och BLOMMORNA börjar komma fram! Det trodde jag faktiskt inte på i år. Idag promenerade jag nere i hamnen efter mammafikat och njöt i solen i Vinterviken med vattnet som bara glittrade. Åh vad varmt, och åh vad härligt!

 

Idag fick jag också en 'ny vän' i form av en dam på 70 år som mer såg ut som en smal tonåring som hon var klädd och hon promenerade med mig en bit på vägen och var så himla lustig. Ibland trodde jag hon hade en skruv lös och ibland verkade hon bara så himla trevlig och rolig. Hon slutade med att PUSSA Harry och krama mig och vill absolut att vi skulle ses igen..... uh uh. Hrm.... tror jag håller mig borta iaf. Verkar dra till mig såna där människor som aldrig slutar prata!

 

Nej, dags för sängen! Alla pojkar sover redan!

 

Det är mycket jag ändrat påsedan vi träffades  som jag aldrig trodde jag var kapabel till. Jag ville inte bli nån husfru, hemmafru, ville inte laga mat. Visste inte om jag passade som mamma. Men nu står jag här och lagar mat, glömmer bort 'mig själv' och städar och tvättar och sliter i ett. Men jag ÄLSKAR att vara mamma. Jag skulle ge allt för mina pojkar och mitt hjärta smälter bara jag tittar på dem...... (men jag älskar inte att laga mat, bara så ni vet!)

 

MEN.... jag vill inte rensa blomrabatter. Jag vill inte klippa gräs (klippte min farmors gräsmatta en gång och det tog flera timmar, gräset hade typ växt upp igen där jag började innan jag var klar). Jag vill inte renovera och inte se en massa spindlar kräla omkring överallt. Såklart vill jag ha en gräsmatta där mina pojkar kan springa omkring och leka så ett litet nybyggt radhus skulle passa perfekt där man hade sällskap av trevliga grannar (gillar liv runt omkring mig). Utan blomrabatter - för där ger jag mig inte. Jag gillar att vara hemma hos andra i deras hus och njuta i deras trädgårdar, men då behöver jag ju inte jobba där utan bara njuta. ;)

 

Så hur ska vi kunna lösa det här? MIn ide är att undvika det samtalsämnet hela tiden........får se hur länge det går. Vi kan ju inte bo i 54 kvadrat längst upp utan hiss hela vårt liv....eller?

Lägger upp lite nya bilder. De flesta från vår sjuk-vecka här hemma. Är lite på bättringsvägen men inte friska, har hemsk hosta - både jag och Harry - och ont i kroppen. Suck. Var riktigt kämpigt där ett tag, att ta hand om båda barnen med influensa OCH migrän samtidigt. Trots allt har det varit mysigt att vara hemma tillsammans, vi var inte utanför dörren från Måndag eftermiddag till Fredag! Måste vara rekord.

 

Så här älskar Harry att leka - liggandes på golvet med sina bilar.

 

Att vara mamma betyder visst att man glömmer helt att ta hand om sig själv!

 

Bl.a får man inte känna efter att man är sjuk själv när ens barn är hemma eller sjuka. Man har ont i kroppen, hosta, feber och vill helst gå och lägga sig i soffan med en kopp te....men det kan glömmas! Man ska laga mat, diska, dra två barn ner och upp till tvättstugan, plocka snorpapper och torka snor från möbler hela dagen.

 

 

Sen sitter man och matar ena barnet med ena handen medan man ammar med andra armen och egentligen håller på att svimma av hunger själv... men det får vänta. Och ryggen håller på att gå av, typ!

 

Man håller sig när man ska på toa för man har inte tid, och sedan går det över och på kvällen minns man att man nog inte varit på flera dar.... typ.

 

Och så kommer mannen hem från en hel dag på jobbet och man har varit hemma med båda barnen och så säger han; 'åh värst vad du var sexig idag då!', så kommer man på att man har på sig inget mer än ett par smutsiga gravid-leggings (som går upp under brösten) och en genomskinlig strech-BH med matfläckar på! Under den sitter två amnings-kupor som ser ut som UFO'n under BHn. Sexigt? Tur man redan är gift säger jag!!

 

Puh.... är helt slut. Men min stackars son har nästan 40 grader feber så tycker så synd om honom. :(

Hur kan man älska någon så mycket? Så mycket så att det gör ont i en varje gång de gråter (även om gråten är av ilska och tjurighet). Så mycket att man glömmer sig själv och knappt hinner se sig i spegeln eller äta på en hel dag. Så mycket att hjärtat nästan smälter när man tittar på dem och när de har lärt sig något nytt. Ibland blir de nog less på mig som bara pussar dem precis hela tiden....

 

Min mamma har alltid sagt att när man får barn så finns det inget bättre i livet, och nu vet jag att hon hade rätt. Att en mammas kärlek är gränslös stämmer helt klart.

 

Jag är så lycklig att jag fick bli mamma till slut, och att jag hann, jag är ju ändå snart 40! Jag är så glad att jag får älska mina barn så gränslöst och få ge dem all den närhet och kärlek de behöver. 

 

Eddy och Harry, mammas gosproppar! Jag är så glad att det var just ni som låg i min mage. ♥

 

 

 

 

Så gick tiden och Janice och Gary fick tyvärr åka tillbaka till Australien. Vi hade några riktigt bra veckor med dem, de hjälpte till så mycket och det var skönt att ha två personer till som kunde se efter antingen Harry eller Eddy när det behövdes. Vi hade jättemysigt i Sundsvall och förutom det så var vi ute på picnic i snön, lunch och middag på IKEA (ett måste) och bara var tillsammans.

 

Min kära mamma har också varit här och myst med pojkarna. Harry gillar verkligen sin mormor, han var bekymrad dagen efter när hon åkt hem med 'tok tok train' (tåget).

 

Tyvärr kan jag inte hitta bilderna från när vi var uppe i Sundsvall..... ahhhhh! Panik! Måste leta.

 

Här badar Harry o Eddy tillsammans för första gången. Liiite svårt när Harry ville simma samtidigt bara!

 

Tar en liten 'paus' från att uppdatera tiden som varit och istället skriver om idag. :) 

 

Var på ultraljud idag. Jag är INTE gravid, nej. Jag har ju fått gallstens-anfall och mått rätt dåligt på sistone och nu blev det bekräftat. Jag har ett helt grustag inne i gallan. En stor sten och massa små, som gör att de kan fastna i gallgångarna därav attacker. Usch, vem visste att det skulle vara så hemskt? Helt plötsligt är det en vanlig folksjukdom som massor av människor måste igenomlida och jag hade typ ingen aning om hur hemskt det var. Nu vill jag bara operera bort den där himla gallblåsan, så fort som möjligt. Men jag tror väntetiden kan vara väldigt lång.... suck. 

 

Hur som helst, för övrigt har vi det bra. Min lilla nyfödde son växer och äter, sover och bajsar hela dagarna. Tyvärr har han också varit förkyld i en vecka och har svårt att andas på nätterna när han ligger ner, min lilla stackare. Hans hosta låter ju så sött men jag tycker så synd om honom. Harry är världens snällaste storebror och vill 'bäja' (bära- hålla i Eddy) hela tiden. ♥

 

Nu är det helg och vi ska ta det lugnt, imorgon ska jag vara ensam med pojkarna igen eftersom Mark ska ut med papporna i föräldragruppen. På Söndag blir det barnkalas. Solen skiner varje dag men jag är så fruktansvärt trött på kylan. När ska det bli vår? Och de fula döda träden och gräsmattorna gör så att det ser ut som hela Sverige har brunnit ner i nån storbrand. Usch, detta är helt klart den värsta tiden på året.

 

Ha en bra helg!

Så åkte vi upp till Sundsvall. Eddy var bara 1 1/2 vecka när han och jag satte oss på tåget. De andra åkte bil. Vi hade några härliga dagar med familjen och alla fick träffa Eddy. Jag gick fortfarande på små rosa moln. Typ ingen sömn men jag var nästan 'speedad'. Jag kände mig så lycklig. :)

 

Så hade min mamma ordnat ett dop för Eddy. Snacka om att min mamma är otrolig och fantastisk. På fem dagar hade hon ordnat allt och bjudit in hela släkten via sms. Kyrkan bokad, fikat fixat så vi döpte Eddy i Svartviks kyrka den 3/3 2013. Rätt så bra datum att döpas tycker jag. 

 

Här är morgontrötta familjen Onken.

 

Så var vi tvåbarnsföräldrar! Jag gick på små rosa moln den första tiden. Helt slut, ja visst men så himla lycklig! Hade ganska hektiska första veckor med svärföräldrarna på besök, men det var så roligt och de var så hjälpsamma.

 

Här är lite bilder från Eddys första vecka;