Vecka 39
Okej.... så jag är i vecka 39, eller jag har tydligen gått 39 veckor och fyra dagar inne på min 40e....? Vet bara att jag håller på att storkna. Migrän varje natt och mina ögon svider av trötthet. Jag har så himla ont på nätterna och är uppe varje timme och tar Imigran medicin som tar bort smärtan en stund men gör mig som en zombie. Mina fötter går snart inte att böja och mina fingrar gör ont.
.
Men värst är tröttheten. Vill bara sova men kan inte för jag är för trött och obekväm. När jag duschar är jag svettig och andfådd en minut senare. Åkte och handlade på Willys igår utan jacka fast det är minusgrader! När jag rör mig eller ligger i sängen eller soffan gör magen ont, vilken ställning jag än ligger eller sitter i. Kan inte lägga upp mina fötter högt som syrran säger att jag måste, för jag får inte upp dem! Och lyckas jag få dem uppåt då kan jag inte andas!
.
Snälla lilla bebis..... stanna inne tills i Januari men sedan får du komma när du vill, jag lovar! Fast jag är nervös för förlossningen så vill vi att du ska komma ut till oss, men som sagt inte tills 2011!
.
Kanske kan få in en bild lite senare om jag orkar.....
Älskade familjen Nordström....
Idag när jag pratade med min kära mor i telefonen så sa vi något om att Sebbe och Alex, mina systersöner, är så uppfostrade och aldrig gått och t.e.x rivit i andras bokhyllor eller springer och drar i saker. De springer inte och slår sönder saker, slår sig på vartenda hörn som sticker ut och de frågar oftast innan de tar något att äta. De går och lägger sig när de blir tillsagda och de äter bara godis när de får. De öppnade inte ens vissa julklappskartonger och bilbanor och spel tills dagen efter julaftonen för de var så trötta och de var inte ens ledsna över det! De är så snälla och så nöjda och glada, det syns långa vägar.
.
Hur många barn är så väluppfostrade? Jag har faktiskt aldrig förr sett något liknande med några barn. Min syster var bara 21 när hon blev mamma och Tobbe 23 och alla var lite nervösa för att de var så unga och skulle ha barn och hur de skulle klara av det. Men de har gjort det bästa jobbet som man kan göra som föräldrar. De har världens finaste pojkar och de har världens finaste lilla familj. Julen de ordnat för sina barn och oss andra var imponerande. Varenda hörn i huset var putsat, pyntat och så otroligt mysigt, och maten var suverän, allt fast de även jobbar heltid!
.
Precis som mamma sa idag, Sebbe och Alex älskar verkligen sina föräldrar och jag är mäkta imponerad över hur bra föräldrar de är. Matilda är världens bästa mamma och Tobbe är världens bästa pappa! Jag är en stolt moster som undrar hur sjutton jag och Mark ska få till det? Tur att de finns där och ge oss råd längst vägen! ♥
.
Nu ska jag ut i köket och plocka ur diskmaskinen där alla amningspumpflaskor ligger, som jag fått låna av Matilda. Och bebisens garderob är full av små kläder från Alex och Sebbe och det ligger en babybjörn där och en bilbarnstol i vår bil! Alla mina gravidkläder har jag fått låna av Matilda och ja.... vad skulle vi göra utan er?
.
♥ Tack kära syrran och tack svåger - ni är helt underbara, jag vill bara att ni ska veta det!!!! ♥
.
.
.
Måste bara lägga till också att våra kära vänner Marit och Andy fick en liten son igår. 4110 gram - inte dåligt! Jag blev så glad att tårarna kom! GRATTIS!! ♥
Julen 2010
Nu är vi hemma i ett snöigt Stockholm igen efter en underbar julhelg! Min kära syster och familj hade ordnat den finaste julaftonen hemma i deras nya hus, jag var mäkta imponerad av att HELA huset hade förvandlats till ett juleland. Man fick t.o.m torka sig i rumpan med julepapper! Vi hade en mysig helg hos dem, juldagseftermiddagen hos mamma och Lars-Evert och annandagen hos pappa och Monica! Synd bara att tiden går så fort och att bilresan hem tog nästan åtta timmar i snöyran!
.
Det var så härligt att få fira julen hemma med familjen för första gången på flera, flera år. Jag minns inte ens när det var sist. Det var även Marks första svenska, vita jul och han tyckte det var jättehärligt, det ända han blev less på var att man åt så mycket mat hela tiden, och samma sorts mat varje dag! :) Hi hi. Bebisen höll sig även inne över julhelgen fast den har varit så vild och puffat runt där inne i den trånga magen. Den fick även sina allra första julklappar! ♥
.
Nu sitter jag här hemma och tänker tillbaka och gruvar mig för att packa upp eftersom jag är så otroligt anfådd! Här kommer en samling bilder från julehelgen!
.
'
'
''Vecka 38 och GOD JUL!! :)
Ja nu börjar det bli närmare och närmare. En av de sista bebismage-bilderna kanske? Men som sagt, håll tummarna att lillen håller sig inne tills efter nyår!
.
Svälld och tung har jag klarat mig runt Skärholmens shopping centrum med Åsa, sedan hem och tvätta kläder och så när Mark kom hem blev det mer julshopping, paketinslagning, middag och packning. Medpackat är även en liten bebisbilbarnstol och en bebisväska till sjukhuset IFALL ATT..... man måste ju vara lite förberedd i alla fall. Där stod vi jag och Mark och valde bebisens första kläder! Helt overkligt känns det men samtidigt så pirrigt och efterlängtat!
.
Tyvärr misslyckades jag med knäcken för andra gången...hur man lyckas med det kan man ju fråga sig? Blir att försöka hemma hos mamma igen imorgon. Vi far till Sundsvall i morgon bitti supertidigt eftersom vi blivit varnade för trafikkaos. Tänk vad många år sedan det är som jag fick vara hemma en jul. Mark är förundrad över alla våra 'regler' på jul som Kalle Anka och kyrkan, fika hos mormor, all oändlig mat och tomte. Men jag längtar nu, äntligen blir det en jul med min älskade familj i min älskade systers nya hus med mina systersöner! ♥ Det enda som kommer att saknar är såklart min kära farmor, men hon finns ständigt med oss i våra tankar.
.
Här fick jag till en någotsånär bild på en svälld höggravid kvinna.
.
.
.
Till sist, GOD JUL TILL ER ALLA NÄRA OCH KÄRA! Hoppas ni får en jättehärlig jul!
.
Vem är du lilla bebis?
Hm.... ingen bebis än...som tur är. Men jag börjar känna mig otålig. Idag har typ ingenting hänt. Jag har pustandes lyckats duscha och raka benen, surrat lite med Åsa som kom förbi, skottat balkongen, pratat i telefonen, haft min man hemma en snabb sväng innan han for iväg och skrev på sitt nya jobbkontrakt - yehhhheeeee- och sedan var han på puben med Neal medan jag var hemma och färgade mina ögonbryn och fransar och lyckades måla mina tånaglar alldeles rosa. Jag gjorde det, det var inte lätt men jag gav inte upp, man kan ju inte se ut hur som helst om man skulle råka måsta åka in på sjukhuset helt plötsligt. Sedan lagade jag mat tills mannen kom hem och nu ligger han och sussar.
.
Känner mig riktigt uttråkad och lite illamående efter allt godis jag lyckats trycka i mig. Men jag avskyr att lägga mig på kvällarna eftersom jag sover så himla obekvämt hela nätterna. Spelar ingen roll hur trött jag är, jag gruvar mig så för att lägga mig. Får andnöd och allt bara värker och värker.
.
När ska du komma lilla bebis? Hur ser du ut? Kan du hålla dig där inne tills i Januari? Hoppas det. Det gör riktigt ont nu när den rör sig mycket eftersom huvudet är så nerborrat där nere. Förstår ni hur 'surrealt' det känns att titta på skötbordet med de små blöjorna på hyllan, på nallen som sitter där och väntar från Marks mormor i Australien, på bebisens kläder i skåpet och nappen som ligger där på skötbordsbänken? Nej jag förstår nog inte att vi ska bli föräldrar förrän bebisen är här. Den lilla vaggan som står här nere på golvet har jag vant mig vid, den känns nästan bara som en liten möbel nu som hör till.
.
Vi har inte ens fått vagnen. Men om bebisen håller sig inne så hinner vi nog! Håll tummarna folks! Förstökte ta en bild från denna vecka 38 idag men jag såg så himla svälld och glåmig ut så jag tänker absolut inte visa upp den!
.
Måste göra ett sovförsök nu..... godnatt!
Trafikkaos!
Idag fick jag verkligen tvinga mig in i duschen, klä på mig och ta mig ut och sopa och skrapa av bilen för att sedan ta mig till däckfirman där de bytte vårt reservdäck till ett nytt vinterdäck. Efterråt for jag till Liljeholmen för att gå till barnmorskan och fick inte stopp på bilen i kurvan och åkte mot rött ljus och sedan tänkte vara lite smart och parkera på en gata där det är gratis parkering..... och det var INTE smart. Den var inte plogad och innan jag hunnit förstå vad som hände satt jag fast i en återvändsgränd som var full med spårig, djup, mjuk snö! En kille försökte hjälpa mig men hade bråttom och stack och sedan kom en snäll tjej och puttade på mig tills jag nästan for in i en splitterny bil, och jag menar jag var typ EN centimeter från den! Huva! Skakad och lättad tog jag mig en lång stund senare därifrån av något under och tänkte parkera i parkeringshuset i stället..... men först höll jag på att åka rakt ut på tvärbanans spår och innan jag visste ordet av var jag på väg in i bussgaraget. Försökte se vad det stod på tavlan om parkeringspriser............. och insåg att det var inget mindre än avgånstiderna på bussarna!! Ahhhhhh! Snabbt som attan backade jag utåt precis innan en stor buss kom och skulle svänga in bakom mig! Shit, shit! Helt omskakad hittade jag i alla fall parkeringshuset. PUH!! Det kunde ha gått riktigt illa.
.
Väl inne hos barnmorskan var allt lugnt. Hon konstaterade att jag vägde 82 - ja just det- ÅTTIOTVÅ kilo!!! En viktökning på 23 kilo!!!!!! Inte undra på att jag har svårt att gå och ont överallt. Allt annat verkade vara bra och lilla bebisens hjärta slog högt och hårt i rummets högtalare. Den har också fixerat sig helt och huvudet har växt in i bäckenet så att det inte gick att rubba! Duktiga lilla bebis! ♥ Nu är det bara till att vänta.....
.
Undra om det ploppar ut en liten pojke eller tjej? Blir det en pojke kommer jag nog att bli lite chockad men såklart precis lika glad, det är bara det att det känns som om det ligger en liten tjej där inne. Vad tror ni?
.
Lyckorus!
Okej................. Så helgen gick från att vara helt oplanerad till att inte sitta still en sekund! Men jag är ju ändå alltid den som gillar när det är fart, inte ens fast jag knappt kan kliva ur soffan och får ont i fötterna om jag står och går och pustar och stånkar av värkar i bäckenet så KAN jag helt enkelt inte sitta still! Jag läste på babycenter att nu när jag är i vecka 38 så ska jag inte hålla på att städa och greja utan vila, sova och läsa böcker......... eh? Nej det klarar jag bara inte av, då blir jag galen. Istället kämpar jag mig fram vajandes hit och dit i lägenheten och pustar och stönar, bara allt blir gjort.
.
I Lördags var vi iväg och köpte ett skötbord hos en familj från blocket, jättefint och precis det vi hade velat haoch superbilligt, sedan var vi ute i Kungens Kurva och handlade lite julklappar. På kvällen var det full fart med matlagning och fixandes hemma.
.
I dag Söndag kom vår favoritfamilj Nordström hit med sällskap av Carro och vi åt Marks hemlagade sausage rolls och lite tårta medan min älsklingar Sebbe och Alex lekte med smurfarna på golvet. Efter de farit iväg hemåt i snöyran och jag tagit mig ett KALLT fotbad för att dämpa mina svullna fötter gick jag ner till Åsa och fikade medan Mark var ute och skottade.
.
Men nu till det allra bästa, bäääääääästa, BÄSTA av ALLT!!!!!!!!!!! I Fredags fick vi världens lyckorus eftersom vi fick reda på att Mark fått det jobbet han drömt om, varit på intervju på i Tisdags och som han verkligen ville, ville ha - som 'drug test coordinator' för sportsmän, sport events och OS osv! Han älskar ju sport, han har pluggat sports management på universtiet och den här rollen verkar vara som gjord för honom. Sååååååååååååååååååååååååååååååååååå lyckliga är vi, jag skrek och hoppade, grät och dansade när han ringde mig i Fredags och talade om det och vi firade med pizza, tårta och alkoholfri öl på kvällen. Jag är VÄRLDENS STOLTASTE fru som finns! Jag visste väl att han kunde göra det, min älskade, duktiga man som aldrig ger upp! Jag är så glad och så lättad och så lycklig för hans skull, han förtjänar det här mer än någon.
.
PUH! Nu kan vi pusta ut ett tag och Mark får göra något som han tycker om. Det förtjänar han efter nästan ett år av att slita och kämpa med sanering och konstant jobbsökande utan resultat som det är här i Sverige, det är verkligen inte lätt har vi märkt. Jag är så, så stolt! ♥
.
Vecka 37
Ja jag är nästan i 38:e veckan!! Var tar tiden vägen? Alla dessa månader jag inte jobbat, de har bara flugit fram! Hur hade jag ens tid att jobba innan?
.
Har i alla fall haft riktigt roligt. Var på julmarknad på Skansen i Söndags med våra ganska så nya men väldigt kära vänner Marit och Andy och hans mamma. Jäste ut oss i värmen i vårt vardagsrum efterråt med varm choklad och hämtpizza! Mmmmmm! Bra avslutning på dagen! Det var så fruktansvärt kallt på Skansen, och inte så lätt för mig och Marit som är höggravida att hålla oss varma.... vi försökte oss på lite dans till julsångerna på scenen men det var lite svårt att dansa.....
.
I går tog jag mig ända till Täby också och hälsade på Farnaz och fick se hennes lilla sex-veckors gamla dotter för första gången. Hon var sååååå liten och så söt! Och Farnaz såg superfräsch ut som vanligt, hur hon lyckas med det har jag ingen aning om? När jag har fött lär jag ju ligga i soffan med pyjamasen hela dagarna med fett hår och osminkat ansikte och med rödsprängda ögon.
.
Som jag skrev igår är det ganska kämpigt nu.... var på en föreläsning om förlossning hos barnmorskan idag och försökte sedan springa till bussen eftersom jag höll på att missa den, bara för att jag var och köpte choklad inne på Ica så länge. INTE smart när man är höggravid kan jag ju tala om! Det kändes som bebisen skulle ramla ut och jag var tvungen att sätta mig ner och pusta ut ordentligt på en bänk. Allt bara värkte, jag har aldrig varit så ofärdig i hela mitt liv och jag kan ju tala om att jag sprang i bara ca 20 meter. Jag använder ju stödstrumpor eftersom det känns som om fötterna ska explodera men jag måste säga att det inte är så skönt.....
.
Här kommer lite bilder i alla fall från helgen och veckan som varit.
.
Julmarknad på Skansen med Marit, Andy och Andys mamma Sue!
.
.
Jag och Marit på Djurgårdsfärjan i -10 grader!
.
'
.
Två jäääääätte-gravida kvinnor!
.
.
Lucia på Skansen
.
.
Marit, Andy, Sue och Mark som fryser!
.
'.
Underbart fina Farnaz med sin lilla nyfödda dotter Nicole
.
.
Så till den gravida magen som är på bristningsgränsen.... i vecka 37.
.
Aj!
Åh vad jag är trött! Inte visste jag att man kunde känna sig så här ofärdig och otymplig och inte kan man sova på nätterna. Allt gör ont. Resa sig, böja sig, stå och gå.
.
Och att inte tala om svälld. Imorse gjorde min ena fot ont av svullnaden. Och så när vi var på väg ifrån Willys igår och hade handlat så fick jag sån hemsk mensvärk! Och inatt vaknade jag med riktig värk som höll i sig i nån kvart, inte visste jag att förvärkar och värkar överhuvudtaget skulle kännas som mensvärk! Det var något nytt!
.
Snälla stanna där inne lite till kära bebis!
.
Nu ska vi äta nybakta bullar!
Vecka 36 i bilder
Åh vad jag älskar Sverige!! Hur härligt är det inte att upptäcka att man gjorde rätt val och flyttade 'hem' igen efter all år? Och jag ångrar inte en dag av att jag bodde så länge i Australien eller England, nej tvärtom, det var toppen men just nu känns det helt rätt att bo just här, i Stockholm. Världens vackraste stad!
.
Idag var vi in och fikade med Claudia och Martin på Gallerian, träffade Nick och hans tjej Nina där också, och det var såååååååååå mycket folk överallt! Vilken julrush! När vi kom ut efter fikat hade det blivit mörkt vid sergels torg och alla jullampor glittrade så fint. Där var massor med marknadsstånd och riktigt mysigt. Men vi for hem, för min kära make lagar mig just nu en Beef roast, mmmmmm! Det luktar såååååå gott! :)
.
Har börjat bli riktigt obekväm när det kommer till att gå och röra mig dock. Och sova en ordentlig natts sömn kan man ju bara glömma, det är så himla obekvämt! Pust! Men det får man väl stå ut med....
.
Här kommer några bilder från den senaste veckan:
.
Tack Mamma!
Idag var vi ute och flängde och fixade en del sedan for jag till en doktor angående min hand som bara domnar. Fick köpa någon skena till handleden som man ska ha på nätterna. Sedan ikväll kom Anna och Neal på middag, det var jättetrevligt!
.
Hur som helst, det allra bästa som hände idag var när jag kom hem från doktorn och Lars-Evert hade varit förbi hos oss. Mark satt och väntade och när jag sprang in i lägenheten och ropade 'var är den?' så tittade jag automatiskt till vänster, in i sovrummet och där..... där på golvet fanns plötsligt världens finaste lilla vagga. Handgjord i trä av Lars-Everts pappa och så fint bäddad var den med vackra vita broderade örngott och med en filt i lila och vitt som min egen mormor virkat. Där låg också en liten kofta och en mössa, hemstickat av henne, och uppe på kuddörngottet låg en liten mjuk beige gosesnutt som hade ett litet kort lindad i ett silversnöre runt halsen. Där stod det 'God Jul lilla babyn, önskar mormor'. Där hade mamma tvättat, strukit och bäddat vår lilla bebis första säng och skickat ner den till oss. Finns det något som kan betyda mer än så?
.
Ja ni kan ju tänka er att en blivande mammas tårar bara rann ner för kinderna. Det var bland det vackraste jag sett och den finaste gåva någonsin!
.
TACK MAMMA! Du är värd mer än allt guld och alla diamanter i världen! ♥
Pladder
Helgen var UNDERBAR!
.
Fredags-middags-bjudning och vi hade Malin, Kenneth, Kicki och Kent här, lyxbesök från Norrland minsann! Vi hade jättemysigt!!!!!
.
Lördag- jag låg med migrän ett tag tills jag skärpte till mig och for till Lorraine med Ulrica och Anna. Hade tjej-kväll med pizza och godis medan våra karlar var på en pubrunda, inte mer än 12 pubar klarade de av...... och var så sjuka på Söndagen att vi tjejer fick åka ensam till Adventsfikat vi var bjudna på hos Kicki i Lidingö!
.
Hos Kicki lyste ljusen, glöggen doftade och vi åt en massa svenskt julfika och hade supermysigt men tyvärr glömde jag kameran där hos henne på andra sidan stan och känner mig nu maktlös, bortkommen och tom! Min kamera, cant live without it!!!!!!
.
Idag var vi hos barnmorskan och lilla bebisen var helvild och sparkade på den lilla hjärtmaskinen på magen, hi hi. Huvudet är nedåt men inte helt fixerad, barnmorskan vickade fram och tillbaka på det medan den lilla stjärten stack upp vid mina revben.
.
Sedan skulle vi göra så mycket ikväll och koka knäck och...... jag glömde hälla i grädden och hade bara mörk sirap så de smakar lite knepigt och så brände jag mig så hemskt att jag bara legat med isbitar på fingrarna hela kvällen och gnällt. SNYFT! Mark är dessutom fortfarande bakis sedan i Lördags. Tur att jag inte kan bli bakis nu för tiden, så skönt att slippa den vidriga känslan.
.
Mark lagade förresten sausage rolls ikväll, de var super-super-goda! Mmmmm! Annars är jag ju inget direkt fan av korv.
.
Nej nu är det nog dags att sluta pladdra och gå och lägga sig!
.
P.S, någon fler som vill att Jay Smith ska vinna Idol 2010? Åhhh han är ju så bra!! Sån sexig röst har han också!
.
Bästa tipsen mot bristningar och vitaminbrist för Gravida!
Måste bara lägga in dessa tips till alla kvinnor som någon gång tänker bli gravida eller kanske är gravida just nu!
.
Det jobbigaste måste ju vara när man får bristningar (stretch marks) på magen som aldrig går bort och sedan min mage började växa har jag smörjt in mig med Cocoa (inte coconut!!) body butter varje morgon och Bio Oil från Sydafrika varje kväll! Och resultatet? HELT FANTASTISKT! Huden är mjuk och slät och en babys butt!
.
Bästa vitaminerna har jag också hittat. Kända, testade och med bevisad effekt, de säljs i England. Min barnmorska är mäkta imponerad av alla mina blod och järn-värden! Lycka till!
.
Vecka 35 i bilder
.
Two pregnant ladies... (Jag o Marit)
.
.
Vårt hus
.
.
.
En australienare som gladerligen skrapar bilrutorna...
.
Ultraljud
Så var vi uppe tidigt imorse och iväg till Sös sjukhus på Södermalm för ännu ett ultraljud. Solen sken, snön knarrade under skorna och det var minus 11 grader! Missade en buss och kom i sista sekund flåsande och svettiga till mottagningen, och fick komma in i ultraljudsrummet på en gång. Swoooop och den där gele-massan var på magen och Mark tog min hand och där på skärmen kom huvudet på vår lilla bebis fram. Barnmorskan visade oss hur den låg, magen, magsäcken, ryggraden, och benen och små fingrar. Hon mätte alla mått, hur stor bebisen är och sedan fick jag göra ett vaginalt ultraljud vilket var lite obekvämt men nödvändigt för att hon skulle få se hur moderkakan låg.
.¨
Vår lilla bebis låg där med huvudet fastkilat långt ner, tryckt på min blåsa - och det känns kan jag ju tala om!!- och vi kunde t.o.m se håret på huvudet, helt otroligt! Den väger ca 2450 gram och moderkakan hade växt sig uppåt så nu kan bebisen få komma när den är redo där inne och jag kan nog föda normalt, jippiiiii! Så förväntansfulla är vi.
.
Efterråt gick vi och åt lunch och tog oss en mysig titt i affärerna på Södermalm tills jag faktiskt inte kunde gå längre! Nu väntar vi på att få besök av Andy och Marit, jippi!
.
