Funny!!


image77

Addicted

Tillbaka i London och det finns bara en sak jag längtat efter (förutom Mark och värmen då) och det är....

image75

Starbucks!!!!


Det finns ingen Caffe Latte som är godare, lenare, sötare och mjölkigare och det finns ingen Frappucino som är mer beroendeframkallande! I USA finns det en Starbucks runt varje gathörn, i England börjar det bli likadant, tack och lov! Hur klarar sig svenskarna utan Starbucks?

Måste vänta ända tills imorgon tills jag får tag i en..... mmmm... men det kommer att vara värt det!



image76

Kräftskiva och familjestunder

När man är hemma i Sundsvall blir det aldrig långtråkigt! Det är allt från fika, till prat och skratt och kräftskivor till shopping på stan och sena kvällar i mormors kök. Det är lekande med Sebbe och det är promenader med mamma! Härligt!! (Även fast mamma och jag blev fast i Frälsningsarmens vandaliserade gamla hus, där vi gick in och snokade medan vi väntade på att Evis fick komma och hämta upp oss i regnet! Snacka om strandsatta!)

Jag har massor med nya bilder att lägga in men tyvärr är det nåt fel på min dator så ingenting verkar fungera! Jobbigt och frustrerande.


Mitt livs kärlek

Efter en underbar dag hemma i Sundsvall sitter jag ensam och tänker tillbaka på dagen....

Vid lunchtid dök Jenny och Malin upp hemma i mammas kök- en jättekul överraskning, men de stannade tyvärr inte så länge, alla har sina liv och jobb att fylla torsdagen med! Sedan bar det av till farmor och Kvissle, och vi hade en rolig eftermiddag, shoppandes i Folkets hus!! Vem hade trott att man kunde shoppa där?!!!! Köpte jättesnygga jeans! Sedan fikade vi på Nivrenahallen. Där sprang vi in i Sabina och sedan Olle! Vilken söt tjej, och vilken fin frisyr hon hade fixat. Hon är en sån söt tjej, och att se dem tillsammans och hur kär och unga och söta de är får mig så glad.

Vem hade trott att man kunde ha så roligt på Kvissle?!

image69

image70

Sedan efter att ha handlat med mamma for jag in till Matilda, Tobbe och Sebbe!! Vi åt god middag och åååååhhhhhhhh vad jag hade det underbart mysigt och roligt med Sebbe!

Efter allt jag har varit med om i mina år, av alla killar jag har träffat, alla gånger jag varit kär, älskat, gråtit och trott att dessa killar varit männen i mitt liv, så sitter jag här och inser att jag har äntligen funnit honom. SEBBE är mannen i mitt liv, aldrig trodde jag att man kunde känna en sån kärlek! Han kröp upp i min famn efter middagen och när han blev rädd för sin nya radiostyrda bil, och hans lilla hjärta slog mot mitt bröst. Han höll armarna hårt runt mig och la sin lilla kind mot min. Jag skulle kunna göra allt för det här lilla livet. Det skär i hjärtat att jag får träffa honom så sällan.

image72

Min syster Matilda har alltid varit min och mammas 'bäbis'. Min ögonsten. Jag fattar knappt att tiden kan gå så fort, det var inte länge sedan mamma Matilda var lillbäbisen som jag brukade bära runt huset, sedan när hon blev lite större brukade vi titta på Melrose Place i soffan varje Tisdag och hålla varandra i handen. Det var vår lilla stund tillsammans. Sedan bar det av till London och fast vi inte bott i samma stad på så länge så har vi alltid varit nära.

Här är lillbäbisen. Inte undra på att jag älskar hennes barn Sebastian så mycket, eftersom han är en del av henne.

image71

Lyckligt lottad

Jag landar på Midlanda och det börjar skymma, Sundsvall är på väg in i hösten. Jag kliver av planet och går den välkända gången med glasrutorna ned mot alla som står och väntar på sina nära och kära. Och där ibland hopen med folk ser jag en liten mörkhårig, smal tjej. Min syster, min älskade lillasyster! Hon vinkar och ler mot mig med sitt söta, lite blyga leende.

Jag tränger mig förbi alla ner i trappan och ut till baggagebanden så jag kan krama om henne så fort som möjligt. Min syster har lämnat sin sovande son (min älskling) och sambo hemma och kört själv ända hit fast hon inte ens gillar att köra, det är syskonkärlek det! Vi pratar i bilen (mest jag som babblar som vanligt) och kör tillslut upp på mammas uppfart, Klippvägen 13. Vi svishade förbi alla kända byggnader och natur på vägen, allt som är hemma, allt som jag känner till.

På bron står min söta, fräsha, blonda mamma och tar emot oss. Vi kramas och sedan blir det ett enda pladder inne i köket tills Matilda måste fara hem och vi måste gå och lägga oss. Men först måste jag äta fil och dricka en kopp svenskt kaffe! Medan jag står och borstar tänderna får jag ett sms, där det står 'i cant wait to see you shake your bum again, i miss you with all my heart'. Det är Mark som saknar mig (och tydligen sättet jag brukar skaka på rumpan för att visa honom hur den dallrar, ha ha).

Allt får mig att känna mig så lyckligt lottad. Här är jag med min familj och mina allra närmaste runt omkring mig, och jag har en kille som jag känner en sån stark, varm kärlek för, så fort jag tänker på honom.

Här är en av mina favorit bilder, en bild som sitter kvar i mitt minne, från sist jag kom hem. När jag såg denna lilla familj stå och vänta på mig på Midlanda var tårarna nära! Imorgon får jag äntligen hålla min Sebbe i mina armar igen!

Livet är underbart.

image68

Sunshine in London

Det är sol i London för första gången i sommar! Otroligt!

Tänkte lägga in lite nya bilder. Här är bilder från Japan förra veckan.

image59


image60

Jag opererades i Fredags och det gick bra fast jag vaknade i operations rummet av att jag pratade om att sjunga kareoke med doktorn, piiiiiinsamt!! Sedan har Mark tagit hand om mig, det är jättesvårt att klara sig bara med en vänsterhand, han fick tom tvätta och borsta mitt hår idag, jag kan inte ens röra fingrarna på högerhanden och är gipsad! Aj! Doktorn sa att jag inte får jobba på MINST två veckor!!!!! Hur ska det gå?? Jag gick nästan ut ur operations salen när hon sa det.

Mark och jag hade en underbar dag igår i Richmond. Vi köpte vin, öl, is och snacks och satte oss vid floden i Richmond, i eftermiddags solen. Så ska livet vara! Sol, lyckokänslor och en underbar kille som man kan skratta med.

Här är jag och min gipsade hand i Richmond!

image61

       

Efter vi suttit i solen vid floden gick vi och satte oss i solnedgången på en veranda i en pub, med en otrolig utsikt. Där fick vi se fyrverkerier som en avslutning till vår perfekta dag!

image62

Idag träffade vi Luke och Ness, våra favoritvänner! Vi gick och åt en sunday roast och drack drinkar och pratade en massa där ute i pubens bakgård, i solen! De har varit ute och rest så det var roligt att få träffas och prata om allt som hänt medan de varit borta. Det var trots allt de två som gjorde så att jag och Mark möttes.

image63

image64

Livet e lite trist ibland...

Jag e sjuk och ligger ensam hela dagarna i mitt lilla rum och ser pa tjej filmer och pratar i telefonen med mina kompisar runt jorden och familjen hemma i sundsvall. Tur att jag delar hus med andra som jag kan prata med emellanat och som kan pigga upp mig lite.. Mark jobbar och vill inte komma och se efter mig (typiskt killar) och pa fredag ska jag operera min hand sa jag jobbar inte forran nasta onsdag.... suck. Trist. Det e kallt ute och jag har ingen ork med kompisar eller nagonting. Och vi har inte ens internet hemma!!! Aaahhhh. Jag e rastlos men har ingen ork. Jag e inte van att ligga still!!!!!

Livet e en berg och dalbana. Forra veckan var allt toppen och nu e det trist! Jag hade superroligt i Tokyo och sjong massor med kareoke. Jag blev lika sjuk sist jag var dit, undra varfor? For mycket party?

Nu vantar jag pa min semester i Oktober. Jag ska till Thailand med Clare, Trent och 4 andra! Yey!! Ser verkligen fram emot att ligga vid en pool och dricka drinkar.

Saknar min systerson Sebbe sa mycket att det gor ont i mig. Kommer han ens att veta vem jag ar nar vi ses igen? Hoppas det. Nu ska jag till supermarket med min housemate Peter och handla lite mat och medicin.

Från Oxford Street till Tokyo

I morgon far jag till Tokyo! Yey!! Fick den resan häromdagen och den är värd sååå mycket pengar och det brukar vara så roligt där. Vi brukar sjunga så mycket kareoke att sist jag var där fick jag en infektion i halsen efteråt och kunde knappt svälja, ha ha!

Tack för era fina kommentarer på min blogg, det gör mig jätteglad!

Idag var jag och hämtade mitt nya körkort på ambassaden. Sedan kunde jag såklart inte låta bli att ta mig till Oxford street där jag bara måste ha en Starbucks coffee och kilade såklart in på H&M och Primark.... he he. Men åhhhhh vad mycket folk det är i den där butiken! Man blir nästan galen! Jag gillar folk men det är helt otroligt där inne, jag tror kön var minst 100 meter lång till kassan. Men hade jag tålamod och pengar skulle jag kunna shoppa upp nästan allt där inne. Primark blir bara bättre och bättre! Så nu ni, Malin, Mattis och mamma ska vi shoppa i September när ni kommer hit!

När jag pustandes och svettandes kom ut (UTAN SHOPPING!!) så var jag tvungen att ta det här kortet på alla trötta karlar som satt utanför och väntade på sina galna, shoppande kvinnor! Ha ha ha. Oxford street kan verkligen vara tröttsamt!

image56

Här är ett par bilder på mitt nya rum också. Inte så lätt att kort bara eftersom det är ett LITET rum.

     

Ha en bra vecka allihopa!! :)

Soulmates

Gårdagen med min kompis Amy var underbar. Jag hade längtat så mycket efter henne att det pirrade i hela kroppen när hon var på väg! Vi blev tårögda när vi såg varandra och vi blev tårögda när vi sa hejdå och vi pratade hela dagen och kvällen. Vi gick till min favoritpub och åt en Sunday roast, sedan till puben som ligger här vid mig, och vi pratade och pratade så jag hade faktiskt ont i halsen när jag kom hem vid midnatt. Jag berättade för Mark att när jag är tillsammans med Amy händer det alltid att vi gråter vid något tillfälle. Han kunde inte förstå varför vi skulle utsätta oss för det, som han sa; men varför pratar ni om saker som gör att ni gråter?? Ja, det kan man ju undra?. Vi gör det inte för att vi tycker det är roligt att gråta, utan för att vi kan prata om allt. Och jag menar allt. Amy vet allt om mig, hon vet om alla mina hemska synder, hon vet om alla mina hemligheter, hon vet om mina svagheter och mina starka sidor. Hon har sett mig som gladast och lyckligast  och hon har sett som mest ledsen och nere, och vad jag än gör står hon vid min sida och hon stöttar mig, även fast jag många gånger har valt att göra tvärtemot alla råd hon get  mig och allt blivit fel. Hon dömer mig inte. Själv har hon inte haft det lätt under det senaste året, precis som mig, men vi har varit där för varandra genom vått och torrt. 

   Här är min underbara Amy.

En tjej på jobbet sa förra veckan att hon trodde att vi alla möter flera 'soulmates' genom livet och det hon sa  fick mig att fundera och jag tror att det är sant. Jag vet att Daniel var en av mina soulmates (han ringde förresten förra veckan när jag var i Los Angeles och precis hade drömt om honom och satt och tänkte på honom!) och jag tror att Amy är en annan. Jag tror absolut att Mark är en annan av mina soulmates. Vi har ett avslappnat och underbart roligt förhållande, och vi tänker så lika. Ibland säger han saker och tankar som jag precis också tänkt på. Många saker som händer runt oss, vardagliga saker, kan vi prata om och helt plötsligt inse att vi har tänkt precis samma sak, samtidigt! Vi har samma känsla för nya människor som vi möter och vi har samma drömmar om framtiden. Jag har nog aldrig mött en man som är så lika mig fast att han vuxit upp på andra sidan jorden! Han tar hand om mig och bryr sig om mig. Ibland blir jag förundrad hur en man kan vilja älska mig så som han gör. Efter allt jag gått igenom under de senaste 2 ½ åren började jag verkligen tvivla på att det fanns någon som honom, som ville vara med mig och göra mig lycklig. 

Jag känner mig så lyckligt lottad idag. Jag tänker på alla mina vänner och med vänner menar jag också min familj och min släkt. Ibland tycker jag inte att jag har nog med kompisar i London, dvs tjejkompisar, men när jag tänker efter har jag vänner runt hela världen, och jag har min älskade familj och min släkt, som jag inte skulle kunna leva utan.  

Tack alla mina vänner och mina soulmates för att ni finns. Tyvärr kan jag inte komma hem och träffa min familj, släkt och min älskade Sebastian nu i veckan som jag hade hoppats på men ni finns hos mig, varje dag, vart jag än är i världen.  

I might not always be with you in person, but I am always with you in my thoughts.

Här är jag och en väldigt skäggig Mark (han tycker att det är skitsnyggt med skägg just nu, tyvärr... ;)

image55

Lyckorus

Får ni någonsing känslan av lycka strömma över er?? Som en flodvåg kommer det, som ett 'rush' i huvudet och kroppen och man blir så sprallig och glad att det nästan svämmar över?

Så kände jag igår när jag var på väg hem från Hammersmith. Jag kom tillbaka från Chicago på morgonen, och sov en stund i mitt nya hem. Mitt nya rum är flickaktigt och rosa och rent, jättemysigt har jag gjort det, precis som jag vill ha det.

Efter att ha sovit några timmar på förmiddagen vaknade jag, duschade, gjorde mig i ordning med en kort jeanskjol (victoria beckhams märke ;) och en ny rödprickig top med ett vitt hårband. Jag målade tånaglarna lysande rosa och tog på mig mina vita flip flops med diamantblommor på, sa sedan hejdå till mina nya housemates- som alla verkar underbara förresten- och for in till Hammersmith in solen och värmen. Jag lyssnade till bra musik på min mobil, och gick och hämtade min älskade bärbara lilla dator från internet stället. Killen som jobbar där känner mig sedan flera år som jag bott i Hammersmith och fixade min dator perfekt och billigt. Jag kände nästan för att krama honom, så gullig är han! Sedan strosade jag runt, köpte min favorit iskalla 'frappucino' i Starbucks och tog bussen till min föredetta bostad hemma hos mina vänner Luke och Ness. På bussen lyssnade jag på bra musik och den där lyckokänslan svämmade över mig! Jag kände mig så lycklig just där och då. Eftersom Luke och Ness är på semester skulle jag och Mark spendera kvällen ENSAMMA för en gångs skull!!

Kvällen var underbar, precis som vi ville ha det. Jag gjorde lite förrätt och han hade köpt med sig färska grönsaker och kyckling och gjorde jättegod mat till oss! (Han gör alltid mat efter min diet också vilket jag uppskattar.) Medan vi lagade mat drack vi öl (min öl med lite kolhydrater) och dansade till musik från radion, skrattade och hade det så roligt! Vi åt och såg sedan på en film och bara myste tillsammans!

Han sa till mig vid ett tillfälle; 'I reckon you are the coolest chick in the world!!'. Jag sa varför då och han sa därför att han kan vara precis sig själv med mig och jag tycker fortfarande om honom! Precis så känner jag med, det är en underbar känsla.

Nu sitter jag och väntar på att min älskade vän Amy ska komma och hälsa på mig. Jag saknar henne så enormt att jag nästan blir tårögd när jag tänker på att hon ska komma hit så snart. Vi pratar och pratar i timmar, jag längtar så efter henne. Hon är en sån där vän som alla tjejer vill ha, som en syster.

Ska göra i ordning lite kaffe till oss. Idag fick jag äntligen prata med min mamma också, det var underbart! Tyvärr fick jag just reda på att jag inte kan komma hem till veckan och umgås med alla som jag hade hoppats på, för jag har fått en resa med jobbet till Tokyo! Men resan är värd 10 000 kronor så klart jag MÅSTE fara!!!!

Hoppas ni har en bra helg. Och att ni också får känna det där lyckoruset ibland! Kram till er alla.

My laptop is in hospital, oh my, I miss it so much!!

Min underbara dator har ett virus.... snyft. Den e nu hos 'doktorn' som jag hoppas kan fixa den snarast sa att jag kan skriva i min blogg, vara inne pa facebook osv.

Ville bara skriva (har nu lanat Marks dator som inte har svenska alfabetet) att jag skrattade sa mycket till era kommentarer ang Redback!! Jo...... Nina, han var minsann en liten tonaring, och Mattis, jaaaaaaaaaa du e ett fyllo! He he he he. Sa det ni! ;)

Imorgon ska jag flytta, jag har inte orkat innan for jag blir sa trott av jobbet ibland, all tidskillnad och all jetlag. Kom tillbaka fran ett soligt Los Angeles idag och gick pa en 2 timmars promenad med Mark vid Themsen, det var underbart ute idag. Sommar i England???? Man tror inte det e sant!

Jag saknar alla hemma i sverige sa mycket. Har kollat in alla bilder i Matildas och min moster Malins blogg, och jag langtar hem till er alla.

Godnatt

Bye bye Hammersmith, well, helloooo Redback!!

Nu ska jag flytta från Hammersmith..... Mitt älskade Hammersmith som varit mitt hem i 3 1/2 år. Jag bestämde mig för att så länge som jag bor i London så ska jag inte bo någon annan stans än där och jag får oftast som jag vill. Tyvärr har priserna gått upp så mycket att jag nu måste ge upp, i alla fall just nu. Vem vill slösa 9000 kronor i hyra bara på ett rum i ett delat hus? Och speciellt som man inte är där mer än några nätter i månaden?

Så, igårkväll dränkt i regn var jag ute och letade ny bostad, IGEN. Mot min vilja. Men jag fick tag i ett litet rum i Acton town där jag ska bo med fyra killar och en tjej, alla från Guldkusten och Australien! De var jättetrevliga och huset ligger precis vid stationen så det blir lätt att ta sig till jobbet. Dessutom är det 6 minuter på tunnelbanan till Hammersmith och gångavstånd (eller KRYPAVSTÅND, ha ha) till REDBACK!! Så nu ni, mina kära London besökare, har jag inte långt till Redback när vi är där och festar. Inga fler nätter väntandes på nattbussar eller svarttaxin med somalier, nu kan jag KRYPA hem! :)

Så Acton town, here I come.

Här är en bild på The famous Redback, där vi alla haft en del minnesluckor och en massa vilda kvällar.

image53

Hur många gånger har vi inte stått och frusit i den där kön? Tobbe mindes inte ens hur det såg ut där inne första gången han var dit! Sedan var det en julafton när Matilda var och spydde inne på den översvämmade toan. Vi hade Jenny som var och flirtade in sig hos Jimmy men tvingade honom att stå under ett ljus så att han fick bevisa att han inte var rödhårig! För hon ville minsann INTE gå ut med en rödlätt kille! Hur som helst, han fick sig en resa till Sundsvall från den kvällen i alla fall, hi hi. Det finns minnen med Nina hånglandes med någon liten finnig tånårspojke (inte så länge sedan) och Solmaz som inte gillar Redback men alltid med medsläpad och sedan får hon gå som en pingvin från bussen med onda fötter. Sedan har jag ju inte varit en ängel heller direkt, jag minns t.e.x en kväll när jag köat i över en timme och sedan fick jag inte komma in och jag bråkade ordentligt med ena vakten och blev 'portad'!! Och jag minns den kvällen då Matilda var 15 år och vi sminkade henne så hårt att vi kom in utan problem och alla killar var som galna på henne.

Nina och Solmaz påminde mig för ett tag sedan om den gången jag trodde jag hittat mitt livs kärlek där inne på Redback (när jag tänker tillbaka var han en knubbis med dålig hy och halvlångt hår....eh.... inte min typ direkt!) och tvingade dem att hoppa av nattbussen på väg hem mitt i ingenstans!! Bara för att jag ville tillbaka till honom!!!!!! Men såklart tog vi oss inte tillbaka utan fick vänta hur länge som helst på en ny buss.

Jag minns också när jag var med Gildas (den galna fransmannen som nog Jenny och Matilda minns mer än väl) och samtidigt som jag hade ett litet hemligt förhållande med honom så hade jag också en kille som jag bodde med som hette Andy. Och en kväll råkade de båda hamna där med mig samtidigt, och det ska ni veta, blev lite knivigt....hur jag tog mig ur den situationen minns jag inte ens, ha ha. Det blev nog många toabesök för att hålla mig undan.

Jag har kommit hem med nackspärr från all headbanging och rosa hår från alla 'snakebites' (cider mixat med öl och svartvinbärssaft) och med sjudande öron från de enorma högtalarna där bandet spelar.

Hur många minnen har jag därifrån? Säkert hundra. Alla roliga kvällar och helt galna. Redback medföljer minnen från alla mina år i London och alla olika grupper med kompisar som jag haft där genom tiderna, nästan så man blir nostalgisk. Det finns ingen musik som är så bra som i Redback! Det finns inget galnare, smutsigare eller högljuddare ställe än Redback! Och det finns inget roligare!

Hur som helst, nu är jag i boooooring Baltimore. Det finns säkert roliga saker att göra här men jag är för trött för att ens tänka på det just nu. Allt jag kan tänka på är vad som är det enklaste sättet att hitta någon billig middag? Imorgon blir det kanske lunch med ett par tjejer och lite seightseing om jag orkar. Jag längtar till London nu, för jag längtar till Mark. Silly billy Cilla.

Mörker

Som på ett ögonblick har det lagts ett tjockt svart moln över min soliga himmel. Det som var så soligt på dagen och stjärnklart på natten. Nu är det plötsligt mörkt och kallt och jag sitter ensam klockan fyra på morgonen och kan inte sova. Man får inte vara lycklig för länge, för då kanske man tar det för givet? Eller....? Vad annars är det för mening med att inte få¨vara glad och lycklig längre än ett par månader?

Idag fick jag reda på att jag måste flytta IGEN. Jag ska börja leta redan i morgon och jag vet redan hur otroligt svårt det kommer att bli. Nu blir det till att dra upp de små trygga rötterna man sått igen och packa ihop till något nytt och främmande. Orkar jag det?

Sedan har jag magsjuka som på beställning. Inte för att det är hela världen, för det går nog över snart, men jag är snart också ensam igen. Jag bara vet det. Jag tänker inte gå in på detaljer här men jag fick det bekräftat ikväll. Jag visste man aldrig kan ta något för givet så jag är glad att jag njöt medan lyckan varade i alla fall, för det tar nog länge innan jag får känna mig lycklig igen.

Ibland undrar jag vad det är för fel på mig och mitt liv? Det går från mörker till lite retandes ljus, sedan kastas man tillbaka till verkligheten igen mot sin vilja. Andra männsikor går genom livet utan en enda prövning. Undra varför?

Sunset in Israel

Nu sitter jag ensam i en bar (fast baren är i och för sig full av folk) i vårat hotel i Telaviv, Israel.  Här är underbart. Jag och en tjej i mitt crew gick till en beachbar och drack lite vin i solnedgången. Det är så varmt här, soligt, vackert och varma vindar som smeker en över kroppen när man promenerar längst stranden. Imorgon tänkte jag gå en promenad på stranden och lägga mig vid poolen i några timmar innan det är dags att fara hem till Mark's grillfest.

Jag satt och åt en grekisk sallad i solnedgången i hotelbaren förut och tänkte på hur lyckligt lottad jag är som får leva ett sån't här liv, resa och bo i dessa fantastiska hotel och få betalt dessutom. Ingen dag är lik den andra och jag träffar människor från hela jordens hörn.

Jag har träffat en kille som jag älskar. Eller, det kanske är för tidigt att säga det, men det känns verkligen som så. Vi har så roligt ihop!! Varje dag som jag spenderar med honom går alldeles för fort och jag njuter av varje sekund. Vi har alltid saker att prata om, jag kan berätta allt för honom (ja, nästan i alla fall) och vi har samma värderingar på saker och ting i livet. Det är inte ofta man träffar en sån människa. Att han dessutom bryr sig om mig och blir arg på folk som utnyttjar mig etc, betyder också mycket för mig. Han bär t.o.m mina väskor, vilken annan kille har någonsin gjort det för mig förut?? INGEN!!

Detta är vi på nattbussen hem från puben förra lördagen..... ;)

 

Jag blir dock ganska less på en del saker i mitt liv, som stör mig just nu. De senaste dagarna har jag börjat kännt mig väldigt irriterad på några av mina kompisar. En av dem är Amy, som är som en syster till mig. Jag värderar verkligen hennes vänskap som en av de högsta på min lista, men hon har haft en jobbig uppväxt med föräldrar som inte bryr sig om henne och hon har haft män som utnyttjat henne och uppfostrat en son alldeles själv sedan hon var 19 år. Men hon är väldigt 'needy', hon behöver alltid bekräftelse att jag bryr mig och om jag inte ringer eller smsar så anklagar hon mig för att inte bry mig om henne! Men det gör jag och vi smsar varje dag!! Hon är kanske osäker? Hon kan aldrig hålla kvar en kille heller p.g.a det här.

Sedan är det en av mina kompisar som jag bor med för tillfället! Hon är väldigt självisk när det kommer till vissa saker och det spelar ingen roll hur mycket folk talar om detta för henne så handlar det bara om henne, henne och henne. När det kommer till vänner och t.o.m hennes kille.  Det är så mycket  som jag irriterar mig på just nu att jag skulle kunna skriva en hel lista, men ett litet exempel var igår så hängde jag ut kläder och väskor utanför våran sovrumsdörr så att hon inte skulle bli väckt i morse klockan 5 när jag skulle upp, men så stolpade hon in klockan 23.30 igår kväll och tände taklampan och tog med sig sin kompis in i rummet och pratade så jag vaknade, fast hon visste att jag skulle upp så tidigt. Vissa människor tar ingen hänsyn! Jag förstår det inte!??

När det kommer till vänskap och pengar blir jag ofta utnyttjad för att jag är för snäll. Min mamma blir så arg på mig att jag är sån, men jag vill inte vara så, det gör mig så arg ibland. Varför, om man är snäll och hjälper folk och inte vill bråka, råkar man ändå in i härvor och blir utnyttjad?????

Sedan jag flyttade utomlands för tio år sedan så har jag varit med om så mycket, så mycket olika egenskaper hos folk, kulturer, vänskap, falskhet och lurendrejeri. Det är långt, långt från den lilla tryggheten jag växte upp i, hemma i Sundsvall. Först var det en chock men nu är jag så van, men ibland kan man ändå inte sluta häpnas åt folk.

Sedan är det så mycket annat, som med folk som Marcus, som fortfarande säger att han är 'sårad'!! Men vad gjorde inte han mot mig då? Tryckte ner mitt självförtroende i botten. Jag försöker fortfarande bygga upp det! Min diet går inte så bra fast jag är strikt och jag känner mig fet. Tjejen som jag gick och tog ett glas vin med förut sa att hon tyckte jag såg ut som en liten 'mermaid' och att hon älskade mitt skratt och hon sa att den kille som fick mig skulle skatta sig lycklig! Vad underbart att höra såna saker ibland, men jag känner det verkligen inte så just nu, jag känner mig mest irriterad.

Här är en underbar solnedgång som jag såg från mitt hotelrum förut i alla fall. Något som får en att le och inse att livet är bra fantastiskt i alla fall! :)

Kram på er alla och tack för att ni orkar läsa min blogg. Om det nu är någon som läser den?  Inga kommenterar på den så man vet ju egentligen inte.....?

image52

And some people are in Bangladesh dreaming of Sundsvall!

Nu är jag i Bangladesh av alla ställen! Det luktar mögel i den kvävande fuktigheten blandat med curry! Men härligt är det och vi bor i lyxhotel! Men ändå sitter jag här och drömmer mig bort.....

Jag drömmer mig tillbaka till Sundsvall och Gatufesten. Till mitt kära hemland Sverige och alla mina släktingar och vänner. Finns det något som betyder mer? Nej. Jag önskar jag kunde spola tillbaka tiden och leva om hela veckan igen. Kärlek är vad det är, sommar, fest, vänner, och så min älskade Mark.... Allt i en salig blandning blev till det bästa jag varit med om på länge!

Alla är så underbara, Malin, Jenny, Fanny, mamma, Lars-Evert, pappa o Monica (fast pappa inte sa ett ord till Mark..förrän han fick i sig hundra öl...hm), Mattis, Sebbe o Tobbe, Solmaz, Nina och min underbara plastbror John. Olle, Sabina och så alla de andra som gör festen värt att minnas! De är alla värt guld!

Jag känner mig dessutom helt avslappnad med Mark. Vi skrattar, har roligt och kan vara helt oss själva med varandra. Jag tänkte för ett tag sedan, att hur träffar man någon som man har så mycket gemensamt med att det aldrig blir pinsamt eller att det tar slut på samtalsämnen? Någon ny som man ska lära känna, vad jobbigt, tänkte jag. Men fast Mark är född på andra sidan jorden känns det som om jag kännt honom hela mitt liv! Dessutom så pirrar det i hela kroppen bara jag ser hans namn! Det är så underbart att känna så efter att ha haft det jobbigt i 2 1/2 år!! Att han dessutom älskade min familj och vänner och att de tyckte så mycket om honom (han sa att han kände sig så välkommen) gjorde det till att jag blev ännu kärare!

Här är Mark och jag på toppen av Norra berget. (Synd att det var så svinkallt bara!)

image43

Jag och min moster och bästa vän, Malin. Vi hann med en massa vin, skratt, surr och en snabbrejda på stan! Och jag som sagt körde bakfull för att jag inte hade nåt körkort, ha ha ha. Mamma blev svartsjuk på att jag var med Malin så mycket, hi hi. Men vi MÅSTE vara tillsammans när jag är hemma!

image47

Jag, Olle-gullet och plastbrorsan John! Väldigt kärleksfulla killar! De sa att nu är de 'plastkusiner', ha ha ha!

image45

John och Mattis med hennes matchande top och JELLO SHOTS!!!! HUVA vad starka de var, men en riktig succe!! Yum, bring them on at the next festival pleeeeeeeeeeease!!

image46

Så var det mamma och Lars-Evert som fixade en underbar grillfest åt alla oss! Åh vad mysigt och gott! Och så kom mina favvo släktingar också 'The Erssons!' :)

image49

Sommar, Sommar, Sommar

Äntlingen är jag i Sverige!!!!!!! Hur kommer det sig att det inte känns som riktig sommar tills man kommer till Sundsvall och det vackara hemmanet? Jag bara njuter av att t.o.m sitta vid mammas köksbord eller sova i mitt gamla flickrum. Sedan är det ljust hela nätterna, och gröna träd och gräsmattor som vajar i vinden.

Ikväll är det första kvällen på Gatufesten. Malin och jag ska dit och dricka vin och prata, prata, prata och bara njuta. Sedan blir det fest hela helgen.

Sverige är underbart!!!!!!!!!!!!!!

Luxurious Kuwait

Jag är i Kuwait av alla ställen! 47 grader varmt och det mest fantastiska hotel!

Så fort jag klev av planet såg jag alla män i vita klänningar med vita lakan på huvudet som är fasthållet med en svart ring! Knepigt vad några timmars flyg kan ta en till en helt annan del av världen!

Jag är så trött och har sovit mest hela dagen, men jag har också varit och simmat i den underbara poolen. Ibland är livet som flygvärdinna verkligen lyxigt! :)

image42

Igår var jag med min kära kompis Amy hela dagen och vi fick tid att prata i timmar! Det var så härligt, jag hade saknat henne så mycket. Vi gick också till en pub där Mark OCH Marcus var! De var ett helt gäng med killar som var där som jag kände och det var verkligen konstigt att se dem där samtidigt. Idag fick jag ett mail från Marcus som sa att jag såg så lycklig och fin ut och att han tänkt på mig hela veckan. Tänk hur livet kan vända! Men om en kille verkligen vill ha mig så skulle han komma och bryta upp dörren för att få mig, och Marcus gav upp direkt, vilket för mig, betyder att det inte är äkta kärlek.


Hur som helst, Mark var där och han var underbar. Han sa att jag är den mest underbaraste tjejen han någonsin träffat och han kunde inte sluta krama och pussa mig! Det är underbart!!!!!!! Ahhhhhhhhhhh :)


När jag sedan skulle till jobbet var det extra säkerhetskontroller vid Heathrow (det har ju varit en massa bomber som hittats i London och Glasgow) och jag kom en halvtimme för sent. Vid det laget var klockan 21.30 och det spöregnade och jag ville verkligen inte jobba. Dessutom de jag jobbade med var två killar som var hemska, en bossig som Hitler och en som inte ens sa ett ord och var så lat! Såna gånger känns det inte roligt att jobba. Tur att det är härligt när jag väl är här så att resan ändå blev värt att fara på!


Snart har jag semester och får åka hem till Sundsvall! Åh vad jag längtar!!

Why do we always want what we can't have?

Tänk hur livet kan vara.... Nu när Marcus vet att jag har en kille och han är svartsjuk har han bedyrat sin dumhet och kärlek till mig! Efter alla mina tårar och all min vånda, så vill han ha mig nu, bara för att han inte kan ha mig! Nu är det för sent och jag är så glad att det hela är över. Visst, vi kan vara vänner, men inget mer. Han hade sin chans. Det kändes lite jobbigt först att han sa allt det där helt plötsligt, men sedan insåg jag att jag inte vill ha någon som haft så länge på sig att bli kär i mig och det tog honom 8 månader att inse! Sådant vet man direkt.

Lite frustrerande att jag inte kan träffa Mark den här veckan, inte så mycket som jag skulle vilja i alla fall. Igår kom jag hem från Seattle och fast jag inte sovit på 30 timmar så gick jag och träffade honom och hans moster! Sedan idag kom han ut en snabbis med mina vänner Jana och Dana. Sedan var han tvungen att gå hem. Imorgon kommer min kompis Amy och sover över så vi kan inte ses då heller. Och Chrissie och jag delar rum så han kan inte sova över här, och Mark delar rum med Chrissies kille Daniel och eftersom Chrissie är less på honom (Daniel) vill hon inte sova med honom! Så det är lite frustrerande!!!! Och komplicerat! Jag saknar honom så mycket. Han var så fin idag. Jag måste vara kär!!

Idag fyller Matilda 23 år. Jag önskar jag hade kunnat vara där och firat, men jag får åtminstone fara hem nästa vecka. Jag längtar så mycket så jag vet inte hur jag ska stå ut! Jag längtar hem till alla och till Gatufesten! Hoppas ni alla har sett att jag är kändis i Gatufestens tidning förresten, hi hi.

Idag innan Mark och Jana och Dana kom till Hammersmith, smet jag in på Primark en snabbis! Tänkte bara köpa ett par strumpor och en plånbok (eftersom min blev stulen!!) men såklart har de alltid nya kollektioner där så det blev två toppar till! Mark kom och hittade mig bland skohyllorna och han fick bära min shopping, ha ha. Så ska en karl minsann vara! Jag fick mig några fynd!

I LOVE PRIMARK!!!!!!!!

image41

Dreams that turns in to reality

Idag hyrde vi en bil här i Seattle downtown och körde till 'The Boeing factory'. Åh vad intressant! Ok, jag är tjej och det är kanske ovanligt att ha ett sån't intresse för flygplan, men det är något med dem som verkligen drar mig till dem. Kanske är det den mäktiga känslan att kunna flyga i ett sånt stort jumbo jet var som helst i hela världen? Kanske är det en symbol för det som fyller mitt liv med så mycket spänning och lycka; att resa.

Jag minns redan innan jag jobbade för ett flygbolag, hur jag älskade känslan av att kliva på ett plan, sätta mig ner och sedan njuta av kraften när man lyfter. Att sedan kunna sitta där i luften, ovanför molnen och bara drömma sig bort, mitt i ingenstans, men alltid på väg någonstans dit man verkligen ville vara. Alltid medförde flygresan spänning och vackra vyer av solen ovanför molnen.

När jag sedan började jobba som servitris i Heathrow så låg min restaurang i ett hörn med stora glasfönster ut mot planen utanför, även det fyllde mig med spänning varje dag.

Sedan började jag jobba i check in för British Midland. Även det fyllde mig med en daglig spänning, att få jobba mitt i smeten, träffa alla resenärer, saker som hände varje dag i flygplatsen (ni har väl alla sett programmet 'airport'?). Ibland brukade jag stå och 'möta' planen när de kom till gaten och jag njöt varje gång av känslan att se det stora planet komma emot mig. När jag boardat alla passagerare fick jag dessutom gå ombord och prata med piloterna och flygvärdinnorna och jag brukade bli 'hög' av att bara få gå ombord! Löjligt? Hm, alla har vi olika intressen....

Och nu, nu jobbar jag för det bästa flygbolaget i världen, British Airways. Det har gett mig ett helt nytt liv, ingen dag är lik den andra. Att flyga runt hela Europa var en bra start, och att nu flyga runt hela jorden fyller mig med den ultimata spänningen som jag behöver i mitt liv. Att kliva ombord en Boeing 747 och sedan få betalt för att jobba för dem och resa och se vad jag alltid drömt om, är en otrolig gåva. Jag måste nästan nypa mig själv för att förstå att det är sant!

Så mäktiga är de, våra stora flygplan. De tar mig på äventyr jag inte trodde jag någonsin skulle få uppleva!

image39 Det här är fabriken där de tillverkar flygplanen!

image40

Seattle

Har precis landat i Seattle och har inte ens hunnit ta av mig uniformen! Klockan är 4.30 på morgonen engelsk tid så jag är ganska trött. Men den är bara 18.30 här. Ibland är det lite svårt med tidskillnaden. Ska man sova eller inte??

Jag har varit ledig i tre dagar och vad har jag gjort? Hm.... spenderat varje dag, kväll och natt med Mark!! Jag for hem och duschade igår på dagen så vi var ifrån varandra i ett par timmar och det var nästan så jag var tvungen att pusta ut. Jag är inte van att vara med någon sådär, hela tiden! Men åhhhhh, vad mysigt vi har! Och så roligt!

I onsdags hade vi grillfest hos honom, det var jätteroligt! Fast min plånbok blev stulen IGEN!! I en pub! Två tjejer kom och satte sig bredvid mig och fast jag hade mina ögon på väskan så tro ni inte de hann med att sticka ner handen och ta min plånbok ändå!! Jag blir vansinning på alla hemska människor i London. Jag kan snart hela proceduren ut och in. Gå till banken och spärra kortet. Gå till polisen som ligger runt hörnet. Samma sak varje gång, jag blir inte ens chockad längre. Vad är det för ide att bli ledsen?

Igår var det Mark's födelsedag. Vi slappade på morgonen och jag lagade bacon and eggs till honom, mig, Chrissie och Dano. Sedan var vi inne i stan på kvällen, vi gick till en jätteunderbar mysig pub som ligger i en liten 'hamn' bakanför themsen vid Tower bridge. Så vackert där. Vi satt ute på en veranda och drack vin och åt pizza, sedan gick vi och träffade Ben (en av våra gemensamma kompisar) och festade till jag tror klockan var tre. Medan vi satt på verandan i solen den kvällen sa Mark att han aldrig kännt sig så avslappnad med någon som med mig. Vi pratar och skrattar och har precis samma humor. Jag kan vara precis mig själv och han är den mest omtänksamma kille jag träffat hittills. Han kramar mig, bär väskor, tar hand om mig och bryr sig. Precis som en riktig kille borde göra. Han sa att han tycker att jag är en underbar människa som han beundrar! Vilken känsla det är att bli kär!

Trots allt spökar minnena av Daniel....varför är det alltid så? Hur kan ett ex vara så nära inpå en, fortfarande jaga en i tankar och drömmar? Varför? Vi passade ju ändå inte ihop i slutändan. Jag vill kunna släppa det.

Tänk att jag glömde att det var svensk midsommarafton hemma i fredags, tills Mattis smsade! Galet!

Nu ska jag ta av mig uniformen och se en film. Vila. Sova. Sedan kanske till fabriken där de tillverkar våra Boeing plan imorgon! Har aldrig varit här i Seattle förut.

Här är ett par bilder från grillfesten i onsdags! Jag hade t.o.m bakat en tårta!! (Händer inte varje dag.)

image37

image38
RSS 2.0