Igår landade jag i Los Angeles International Airport. Blev skjutsad med bussen till vårt hotell som ligger vid Redondo Beach. Vi gick sedan efter en lång dag på flyget och satte oss i solnedgången på en uteservering och tog oss några drinkar.

Medan vi satt där sa en av tjejerna till mig att vi tar verkligen saker för givet här i livet. Medan vissa människor kämpar sig genom att överleva, för ha råd med räkningar och mat så shoppar vi vad vi än vill ha utan att bry oss. Vi går ut och dricker dyra cocktails och äter god mat. Medan andra drömmer om den där semesterresan en vecka om året så reser vi ständigt jorden runt och bor på lyxhotell. Hon sa att vad har vi att klaga på och att vi borde ta vara på det här livet! Hon sa också att när man vaknar på morgonen borde man vakna med ett leende och ta vara på dagen. Hur rätt har inte hon? :)

Så imorse vaknade jag med en förkylning. Men när jag tittade ut sken solen från en klarblå himmel och jag bara måste gå ut, tänkte jag. Kan inte sitta inne på hotellrummet hela dagen. Så jag gick ut i den varma solen och ner på stranden. Åh vad det var underbart! Där var det folk som cycklade, joggade, gick, åkte rollerblades, skateboard, folk som låg och solade sig, surfade och spelade beach-volleyball. Jag gick till en liten pir där jag satte mig och såg ut över havet och stranden. Sedan gick jag och köpte en frappuchino och bara njöt av solen. När jag gick tillbaka gick jag förbi alla strandhus där folk bara satt ute och solade sig, grillade och slappade på sina verandor.

Nu sitter jag ute på min balkong i eftermiddagssolen med ett glas vin och ser ut över båtarna, havet och gatan utanför. Jag skulle egenligen gå ut ikväll men jag ska bara ta det lugnt, köpa kinamat, titta på film och sitta här tills solen går ner över havet. Det är ljummet i luften och palmerna vajar i den svaga vinden. Livet är helt enkelt underbart!

Los Angeles påminner mig om det typ av liv jag vill ha en dag: att bo vid stranden i värmen och solen där varje dag är som en semester.