Dagisbarn och bulor i huvudet
Min skräck inför gårdagen var nog inte nödvändig, för det gick faktiskt riktigt bra! Lauren var så otroligt bra med barnen och de var bara 3-4 år gamla men redan så duktiga och lyssnade till allt hon sa. Vilken pli! Några försökte klänga sig fast vid mig och mina ben, men det är väl typiskt små-tjejer antar jag. Jag satt mest och lyssnade och hjälpte till lite ute i lekparken, men tyvärr blev jag lämnad ensam en minut och under den minuten ramlade en tjej ner från en ställning och fick en bula i huvet!!! Åh hjälp, och jag märkte inget! Men hur ska man kunna hålla koll på 25 vilda barn på samma gång???? Jag har verkligen fått en ny respekt för de här stackars lärarna som måste jobba så hårt hela dagarna, inte alls som mitt liv där jag bara behöver bry mig om mig själv! De måste komma hem helt slut varje dag! Jag måste dock erkänna att det var ett par barn där som var riktigt söta och jag tyckte så synd om dem eftersom jag redan visste deras livshistoria, hur vissa förlorat sina föräldrar, var i fosterhem och har allmänt taskiga hem-förhållanden. Hur kan man behandla sina barn så??? Usch.
Lauren och jag gick till puben efteråt och satt ute och njöt i eftermiddagssolen, sedan gick Mark och jag till Luke och Ness på kvällen och hade barbeque och firade deras förlovning! Det var jätte, jättemysigt! :) God mat, roligt sällskap och såklart champagne med jordgubbar!
Nu ska jag packa väskan och åka till Montreal i Kanada....... Kanada IGEN..... Suck!!! Börjar bli riktigt less, åka dit fem gånger på en månad är inte rättvist tycker jag!
Ska inte ni förlova er o skaffa barn snart? Börjar väl bli dags snart, då slipper du åka till Canada på ett tag :P
Vad kul att du har ändrat uppfattning om yrken med barn!
M
