Sitter nyvaken i soffan och dricker kaffe medan solen strålar in genom fönstret. Ska strax äta en omelett till frukost och sedan gå en promenad/kanske även jogga vid Themsen i solen. Nu har det nya året börjat på riktigt för mig. Nu har jag äntligen all motivation som man måste ha för att förändra något och jag ska inte ge upp! Igår började jag Dr Atkins diet igen (eller LCHF som Matilda kallar den), som jag var på när jag träffade Mark i 2006. Då gick jag ner 8 kilo på ett par månader och jag mådde jättebra. Min migrän nästan försvann och jag kände mig inte sådär uppblåst som jag alltid gör och fick inte blodsockerfall och kände mig inte yr som jag ofta gör nu. Jag fuskade mer än vad man egentligen ska men det funkade i alla fall!

Så igår tog jag steg nummer ett och ställde jag mig på vågen och nästan svimmade!! Jag har aldrig vägt så mycket som jag gör nu. Sedan tog jag kort på mig själv i underkläderna och mådde riktigt dåligt när jag såg verkligeheten! Så nu, nu har jag all motivation man behöver! Och det bästa är att Mark gör det med mig så vi äter samma mat och ska båda börja gå på gym, han gratis på jobbet och jag går ju gratis i mina hotell!

Ni som läser min blogg vet ju att jag provade Viktväktarna för ett tag sedan, men med mitt jobb fungerade det inte lika bra eftersom man bara får äta 18 points om dagen och ibland är jag ju vaken i 24 timmar och hur äter man då? Jag var så hungrig och det var jättesvårt att räkna allt, speciellt som att jag måste äta ute hela tiden och måste beställa roomservice i hotellen. Men med Atkins har jag böcker som stöder och hjälper mig på vägen och det är lättare att äta som man ska utan att vara hungrig. Ikväll ska jag och Julie ut på en skandinavisk bar i centrala London och jag har redan kollat in menyn och vet vad jag kan äta utan att oroa mig.

Det viktigaste av allt när man ska gå ner i vikt är att man har ett mål- och det har jag. Den 21:a Mars ska vi på Marks bror bröllop i Australien och jag har blivit förfrågad om att vara Beck's bridesmade!! De kom ju till vårat bröllop i Las Vegas och hon ringde mig häromdagen och sa att eftersom hon inte har någon syster undrade hon om jag ville vara hennes bridesmade istället tillsammans med hennes bästa kompis!! Åh, jag blev så rörd att jag började gråta. I Australien betyder det jättemycket att bli förfrågad om en sån sak. Man spenderar kvällen innan med bruden, morgonen med att fixa hår och makeup och hjälpa till med klänningen, åka till bröllopet, stå bredvid under vigseln, vara med på alla foton och sitta bredvid bruden vid bordet under middagen. Hela Marks familj och släkt kommer att vara där. De är alla underbara människor och har redan tagit in mig i deras familj som en del av dem, och det här känns som ännu ett steg för mig. Jag längtar!!!! Att de ska gifta sig på en underbar strand gör det hela ännu härligare! :)