Att skriva Dagbok....
När jag var yngre, ända sedan jag mer eller mindre lärde mig att skriva och stava har jag skrivit dagbok. Det har alltid hjälpt mig att handskas med känslor och minnas det jag går igenom i livet. De senaste åren har jag istället skrivit på datorn eller bloggen. Förra veckan när vi gick igenom några väskor i förrådet såg jag en påse full av gamla dagböcker och tänkte att jag ska börja läsa igenom dem. Jag gjorde det för några år sedan också och det var som att läsa en bok. Så spännanade och så häpnande att läsa om mitt liv, om mina minnen som sakta men säkert blir vagare genom åren, om alla känslor, allt jag gick igenom och jag insåg hur jag stegvis förändrats genom åren, fast att man alltid inte tror att man gör det. Sakta men säkert mognar man faktiskt fast man inte tror det och ibland när man läser igenom de gamla böckerna tänker man 'åh himmel, var jag verkligen sådär?'
Så nu har jag bestämt mig för att börja skriva dagbok igen! Jag köpte en rosa skrivbok igår och jag ska även ta med mig den på mina resor. Jag som skrev så mycket brev och dagböcker förr får ont i handen om jag bara skriver ett vykort nu för tiden, så nu ska det bli ändring på det! Jag minns att jag ibland även skrev brev till folk jag var extra frustrerad på, och fast man inte skickar det så hjälpte det alltid. Jag blev alldeles lugn efterråt och kunde liksom pusta ut och sedan gå vidare.
Kanske jag kan utmana er att göra samma sak? Börja med att skriva ner små tankar och vad ni har gjort under dagen, vad som helst som ni har i tankarna! Man behöver ju inte skriva varje dag eller skriva mycket. Bara det man har lust till! Att skaffa en fin bok gör det hela ännu roligare! :)
ja du... där är vi allt lika - jag älskar att skriva och har precis som du alltid skrivit, dagböcker och brev - kommer du ihåg när vi skrev i våra böcker när vi tågluffade? jag hittade min för ett tag sedan och fastnade såklart.. och alla långa brev vi skrev till varandra - brevkompisen :) nu är det bloggen som gäller för mig, jag älskar att skriva där - försöker att formulera mig väl och tänker igenom det jag skriver, det känns viktigt att språket är bra och att jag kan stå för det jag skriver... man kan ju inte vara lika personlig i en blogg som man är i sin dagbok, men just nu räcker den här nivån för mig. och det är ju alltid kul om någon vill läsa! :) jag älskar att läsa din blogg syrran, man vet aldrig vilket hörn av världen du rapporterar ifrån.... tusen kramar!!!
Tack för tipset. Jag skriver faktiskt dagbok ibland och det är roligt, som du säger, att läsa om allt i efterhand :) Ja, minns du Cilla när vi brevväxlade? Vad lite jag måste ha haft att skriva om då. De hände ju liksom ingenting ;) De är däremot roligt när man ibland hittar dina gamla brev. Man var alltid så glad när man hade fått brev av dig för dina brev var så fina! :)
Ha de så bra, stor kram!
