♥Först av allt; tusen tack för allt stöd (kommentarerna på mitt sista inlägg). Tårarna kom när jag satt och läste. Det betyder så mycket och ett speciellt tack till dig pappa! ♥

.

***********************************************************************

Vaknade i morse i mitt Heathrow hotels underbara säng och kände mig riktigt utvilad. Hade sovit som en stock hela natten och hade inga mardrömmar om jobbet för en gångs skull, konstigt men skönt!

.

Ness ringde om att jag skulle komma och sova över på kvällen och sedan gick jag ner på gymet. Efter 8 minuter på stepmaskinen ringde telefonen. Oh himmel, det var British Airways som sa att jag måste åka till Chicago…? Va? Tittade ut genom fönstret på Heathrows runway men den var ju stängd! Helt död, nästan kusligt är det där. Samtalet bröts och jag skyndade mig upp till datorn för att kolla schemat. Glasgow? Va? Men hur skulle jag ta mig dit när det inte gick några som helst flyg?

.

Så ringde telefonen igen, det var Daisy, den söta lilla kinesiska tjejen jag träffat igår när jag var som mest förvirrad. Vi var på samma resa, var vi än skulle åka började vi skratta och det kändes tryggt! Sedan ringde Elaine, en annan tjej jag träffat dagen innan.

.

Skyndade mig att kasta ner allt i min väska (otroligt hur man kan stöka ner och sprida ut sig på en natt!) och sedan tog vi oss till Terminalen och en stund senare satt vi i en buss full med cabin crew på väg till SKOTTLAND!! Åh….var ska detta sluta? Nu sitter jag här på mitt hotellrum och min rumpa gör ont från att ha suttit på en buss i 10 timmar! Vaddå åka hem i helgen? Det kan jag glömma!

.

Under dessa 10 timmar ’roade’ vi oss med att snacka skit, skvallra, sova, titta ut på den vackra engelska landsbygden och som cabin crew alltid gör; drack vi lite vin.

.

Imorgon ska vi tydligen flyga ett tomt plan till New York för att hämta upp passagerare som sitter fast där borta, men vem vet hur länge vi kommer att vara där? Hörde ett rykte att Vulkan-dimman nu sprider sig mot USA och vi kanske blir fast flera, flera dagar! Borta är Bahamas resan till veckan (tack och lov Mattis och mamma inte skulle med trots allt) och borta är alla dyra flyg jag måstat boka mellan Stockholm och London. Som att spola pengar i toaletten!

.

Borta är den enda helgen jag hade med Mark på två månader och borta är all respekt för BA. De behandlar oss som skit njuter nog av att straffa oss så här extra mycket efter strejken.

.

Men en ljusglimt mitt i allt mörker är; där fanns en liten skyddsängel vakandes över mig trots allt. Så söt och snäll, så givmild och omtänksam är hon, lilla kinesiska Daisy. Hon har erbjudit mig att bo hos henne i norra england tills jag kan ta mig hem, låna ut pengar till mig och en annan tjej så vi skulle kunna betala för en advokat att hjälpa mig med den discrimination jag var med om av mina chefer. Inte för att jag någonsin skulle gå med på det, men ändå, hon har ett sånt stort hjärta! Hon jobbar dessutom ofta i rätten och vet allt om Engelska lagar och ger råd till oss som förlorat så mycket. Hon fick oss alla på bättre humör och delade runt all sitt vin och mat på bussen. Och där är hon och kämpar på, fast jobbet tvingat henne att komma tillbaka från hennes semester och hennes lilla tvååriga dotter sitter hemma och väntar på sin mamma som är borta…tja hur länge då? En vecka till kanske?

.

Varför den här vulkanen skulle bryta ut precis nu kan man ju undra?

.

God natt och wish me luck!!