Förändringar... på gott och ont.
Riktigt jobbigt nu.... Harry grät så mycket imorse, så fort jag skulle ta på honom jackan, när han såg grinden till dagis, när jag lämnade honom grät han panikslaget och slutade inte medan jag stod kvar en stund runt hörnet. Tårarna rinner när man går därifrån. Varför ska han måsta gå igenom det när jag ändå bara är hemma? Jag minns själv ångesten jag kände när jag måste vara utan mamma och pappa, jag hoppas Harry inte blir lika som mig. Men jag intalar mig själv att det är nyttigt och bra för honom.
Annars är det rätt bra hos the Onkens. Jag hade en riktigt tjej-helg med mina kära gamla sundsvalls vänner, middagar ute på stan och myskväll hemma hos Ulrica. Känns att man saknar dem riktigt när vi ses sådär. Sedan har pappa och Monica varit på besök i FYRA hela nätter!!!! Såååå härligt och ovanligt att vi fick dem att stanna så länge, vi fick riktig kvalitetstid tillsammans för en gångs skull. De for nyss iväg tillbaka till Sundsvall på sin bullrande motorcykel.
Från och med nu ska jag vara hemma, Mark har börjar jobba sedan i Tisdags och Harry på dagis. Vilken omställning i vardagen! Jag kan börja blogga varje dag. ;) Städa, tvätta, laga mat, handla, fika med vänner och hinna med lite av mig själv.
Här är lite bilder från senaste tiden;
Bärplockning i Stockholms skogar
Harry började på dagis. Inskolningen var i alla fall riktigt lyckad och rolig!
Och så var det tjej-kvällar på stan :)
Och tid med morfar och Monica. Efter att ha varit blyg ett tag hoppade Harry självmant upp i morfars knä! ♥
Och så motorcykelknuttarna på väg. Riktigt coola!
Kommentarer
Monica
Hoppas/VET att Harry kommer(ÄR) lika GO som DU.Trots gråt efter någon när mapa jobbar.Ta vara på tiden DU har NU den kommer INTE tillbaka. Tack för VÅRAN FINA tid tillsammans.ÄLSKAR ER. KRAMIZAR
Mattis
Lilla hjärtat då. Det är klart allting är ju nytt nu för hjärtisen. Men tänk om han börjat sedan när bäbis kommit istället, då hade han säkert funderat varför bebis fick vara hemma o inte han.
Men jag är säker på att han har det jättebra där egentligen, och det kommer nog bli bra om ett tag. Tänk på att det bara är första veckan han är där själv. Och det är en stor omställning att vara omgiven av en massa andra barn och av vuxna som inte är mamma eller pappa.
Trackback
