Idag kom jag hem klockan 6.30 och väckte Mark. Eftersom jag är en sådan fru som vet vad jag vill ha fick Mark kliva upp medan jag la mig i sängen och låtsades sova.... Och han fick hämta två ljus och alla mina presenter (han hade ingen tårta eller Macka och en OK-tidning som bricka....inte lika bra som mamma brukade vara men ändå), och han fick komma in och sjunga för mig.

Så här gick det:

'Jaaa mah helena, jaaa mah helena, jaa mah helena i h...varsagod' ah whis hahohen helena ah whish wha helena ahh wihs helena i hewwwhhh..eh.. åååååååååår! Ha ha haaaaaaaaa, vad jag skrattade. Det är Marks egen version av vår svenska 'Ja må hon leva'. Han försökte i alla fall. Men vem är den här Helena?! ;)

 

Jag fick så fina presenter, det var paket från Julie i Australien och det var jäääättefina presenter av Mark, precis vad jag önskat mig (mamma ditt paket har inte kommit men jag ser fram emot det) och där var ett kort...med min älskade systers handstil. Åh jag öppnade det snabbt och där låg ett fint kort som det stod 'Puss' på. Innuti hade hon skrivit så fint till mig och där låg.....en TECKNING FRÅN SEBBE!! Och ett brev på baksidan som han hade sagt till Matilda vad hon skulle skriva. Och hans lilla puss-munnar med mammas läppstift.

Ni kan ju tänka er vad som hände sedan? Jag satt i sängen med varma tårar strömmandes ner för kinderna. Det är mitt livs första teckning från Sebbe och han hade ritat så fint, en teckning på hela familjen. Och en tvättmasking och en ros. Och i brevet stod så gulligt att det bara skar i hjärtat av kärlek. Jag blev så rörd och så glad och det var den bästa födelsedagspresenten jag fått i hela mitt liv. Ni kan köpa mig de största diamanter och resor till andra sidan jorden, vad som helst, men inget kunde slå min teckning! Jag vill bara hoppa på ett plan och komma hem och ta dessa två ungar (Alex och Sebbe) och bara pussa dem och hålla dem i mina armar i all evighet och lyckan vore gjord!

Mark hade skrivit så otroligt fint i kortet jag fick av honom också. Det fick mig att gråta  ännu mer. Lyckotårar, finns det något bättre?

Kolla in min systers blogg www.annamatildas.blogg.se för lite galna bilder, tack syrran för din hälsning! :) Och tack kära mamma och pappa - jag säger det igen: det är tack vare er som mitt liv är så bra som det är!

Här är en 'nyvaken' Cilla: